Det finns cirka 1 650 kända bakteriearter – av dessa utgör omkring 900 så kallade "äkta bakterier" eller eubakterier, medan resten tillhör en grupp som benämns "högre bakterier". Äkta bakterier är de enklaste och vanligast förekommande. De är antingen sfäriska, äggformade eller stavformade, där staven kan vara rak, böjd eller spiralvriden. De flesta äkta bakterier är sjukdomsalstrande mikroorganismer hos människan.
Högre bakterier delas in i fem ordningar:
Äkta bakterier är de minsta och strukturellt sett enklaste av alla levande organismer. De är strikt encelliga och förekommer oftast ensamma, men i vissa former ligger grupper av celler inbäddade i ett gemensamt slemskikt. De encelliga bakteriecellerna varierar i utseende och indelas grundläggande i fyra huvudgrupper: (a) sfärisk kokkustyp, (b) stavformad bacilltyp, (c) spiralformad spirilltyp samt (d) kommaformad vibriotyp.
Kokkbakterier är sfäriska eller ellipsoida, och dessa celler kallas kokker. De kan förekomma i flera olika former. När en enda kockus förekommer separat kallas den mikrokockus, men normalt växer kokker i kolonier. Finns cellerna i par benämns organismen diplokockus – exempelvis Diplococcus pneumoniae, som orsakar lunginflammation.
Bildar kokkerna en kedja kallas de streptokocker. Har kolonien utseendet av druvlika kluster talar man om stafylokocker, till exempel Staphylococcus aureus, som ger upphov till bölder. Kokker som bildar kolonier i kubiska paket om åtta celler eller fler kallas sarcina, exempelvis den luftburna saprofyten Sarcina lutea. Alla dessa sammanslutningsformer beror på skillnader i celledelningens plan samt på att dottercellerna inte separeras helt efter delning.
Bacillernas celler är avlånga och antingen cylindriska eller rakstavformade. Till denna grupp hör flera viktiga släkten, bland annat Bacillus, Salmonella, Clostridium och Pseudomonas. Baciller förekommer även i olika anordningar: ensamma, som diplobaciller (parvis) eller som streptobaciller (kedjeformade).
Spirilltypens bakterier är spiralvridna eller långa, korkskruvsformade celler som kallas spiriller. Bland de viktigaste släktena inom denna grupp återfinns Spirillum, Microspira, Rhodospirillum och Leptospira.
Hos de kommaformade bakterierna, vibrierna, är de stavliknande cellerna enkel böjda så att de liknar ett kommatecken. En av de mest kända arterna inom denna typ är Vibrio comma, som orsakar kolera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online