Parvovirus, som bokstavligen betyder "litet virus", är en virusfamilj som består av små enkelsträngade DNA-virus. Detta enligt Stanford University (Thomas Lew). Viruset kan infektera människor, katter, hundar och andra varmblodiga djur på olika sätt. Däremot är smittspridning mellan människor och djur, liksom mellan olika djurarter, i praktiken obefintlig.
Parvovirus upptäcktes 1974 av den australiska virologen Yvonne Cosart. Enligt Stanford University ligger parvovirus bakom ett flertal sjukdomar, bland annat femte sjukan hos människor, canint parvovirus (CPV) hos hundar samt felint panleukopenivirus (FPV) hos katter. Vacciner har sedan dess utvecklats mot både CPV och FPV.
Enligt Penn State Children's Hospital är femte sjukan den vanligaste infektionen som orsakas av humant parvovirus B19. Även om vuxna kan drabbas är det framför allt en mild barndomssjukdom som kännetecknas av feber och röda utslag i ansiktet och på kroppen.
CPV sprids mellan hundar via kontakt med infekterad avföring. Enligt Pet Education är valpar, ovaccinerade hundar och hundar med nedsatt immunförsvar mest mottagliga. Sjukdomen ger blodig diarré och kräkningar och är dödlig om den inte behandlas i tid.
Enligt Cats.org drabbar FPV främst unga kattungar och ovaccinerade vuxna katter. Smittan överförs genom avföring från infekterade katter och ger kräkningar, diarré samt oförmåga att inta mat eller vätska. Om sjukdomen inte upptäcks tidigt är den ofta dödlig.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) kan parvovirus B19 orsaka komplikationer under graviditeten hos färre än fem procent av de exponerade kvinnorna. I dessa fall utvecklar fostret anemi (blodbrist), vilket kan leda till missfall.
Enligt Penn State Children's Hospital bör gravida kvinnor samt personer med sicklecellanemi eller nedsatt immunförsvar undvika kontakt med personer som har parvovirus. För hundar och katter är vaccination det bästa och enklaste sättet att skydda ditt djur mot parvovirus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online