Angiografi är ett icke-invasivt undersökningsförfarande inom medicinen som hjälper läkare att diagnostisera och behandla en mängd olika sjukdomar och tillstånd. Vid angiografi används bildgivande tekniker, röntgen och ett kontrastmedel som fungerar som färgämne för att visa blodkärl i valfri del av kroppen.
Magnetisk resonansangiografi (MRA) är en vidareutveckling av denna teknik som kombinerar ett starkt magnetfält med datorbaserad bildbehandling. Resultatet blir mycket detaljerade bilder av blodkärlen – bilder som en traditionell angiografi inte kan åstadkomma. Till skillnad från konventionell röntgenangiografi använder MRA dessutom ingen joniserande strålning, vilket gör undersökningen skonsammare för patienten.
Flera delar av kroppen kan undersökas med magnetisk resonansangiografi, bland annat hjärnan, njurarna, bäckenet, lungorna och hjärtat. När metoden används på dessa kroppsdelar kan läkare övervaka och få en betydligt tydligare bild av kroppens blodkärl än vad som är möjligt med andra bildgivande tekniker. Detta underlättar både diagnos och uppföljning av behandling.
Vid en magnetisk resonansangiografi används oftast en vanlig magnetresonanskamera (MRI). Den traditionella MRI-enheten är cylindrisk och liknar ett rörformat, cirkulärt magnetblock. Många moderna enheter är så kallade kortrörsystem, där magneten inte omsluter hela kroppen. Detta gör undersökningen mer bekväm, särskilt för patienter som lider av klaustrofobi.
Ibland skapar magnetisk resonansangiografi tjocka tvärsnitt som täcker hela de blodkärl som ska undersökas. Detta ger en tredimensionell datauppsättning. Eftersom en dataskärm endast är ett tvådimensionellt medium måste särskilda renderingstekniker användas för att visa 3D-materialet på ett begripligt sätt. De mest använda teknikerna är maximum intensity projection (MIP), direkt volymrendering samt QuickTime VR, som möjliggör interaktiv rotation och granskning av kärlen från olika vinklar.
Läkare använder magnetisk resonansangiografi för att upptäcka en rad olika sjukdomar och kärlförändringar och på så sätt kunna ställa korrekta och grundliga diagnoser. Ett vanligt tillstånd som upptäcks med metoden är aneurysm, det vill säga utbuktningar orsakade av en försvagad blodkärlsvägg. Undersökningen används även för att påvisa aterosklerotisk sjukdom, som förträngar blodkärlen i exempelvis benen och leder till nedsatt blodcirkulation.
Framför allt används MRA för att identifiera problem med blodflödet i hjärnans större kärl, vilket är avgörande vid misstanke om stroke eller andra kärlrelaterade neurologiska tillstånd.
Några enkla steg hjälper till att säkerställa en lyckad undersökning:
Kontrollera först med din läkare exakt vad just din undersökning kräver. Lämna alla metallföremål, smycken och andra material som kan dras till av magneter hemma, eftersom magneten kan förstöra dessa föremål eller skada dig under undersökningen. Informera även radiologen före undersökningen om eventuella hälsotillstånd, allergier eller tidigare operationer som kan påverka möjligheten att använda kontrastmedel, till exempel nedsatt njurfunktion eller graviditet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online