Det mänskliga skelettsystemet studeras intensivt av läkare, fysioterapeuter, tandläkare, idrottsinstruktörer, personliga tränare och många andra yrkesgrupper inom hälso- och naturvetenskap. Skelettsystemet består av alla de ben som finns i människokroppen, och dessa utgör fästpunkter för de flesta muskler. Skelettet är kroppens ramverk och en avgörande del för rörelse samt för att bära upp kroppsvikt. Hos en vuxen människa består skelettet normalt av 206 ben.
För att förstå skelettet behöver du känna till både benets mikroskopiska och makroskopiska struktur. Det innebär att du bör förstå osteoblaster (celler som bygger upp benvävnad), osteoklaster (celler som bryter ner ben), skillnaden mellan kompakt ben och svampben, samt endosteum (benets innersta hinnlager) och periosteum (benets yttersta hinnlager).
Lär dig de olika benformer som finns i kroppen – långa, korta, platta och oregelbundna ben – och förstå var i kroppen respektive typ återfinns. Lär dig samtidigt de olika delarna av de långa benen, exempelvis diafys, epifys och metafys, och vilken funktion varje del har för benets tillväxt och utveckling.
Börja med skallen och dess ben. Studera skallbenen från alla vinklar och öva på att identifiera dem även uppifrån, med hjässkalen borttagen. Att arbeta sektion för sektion gör det betydligt lättare att få en helhetsförståelse.
Gå vidare till de ben som bygger upp ryggraden och bröstkorgen, det vill säga hela thorax. Förstå skillnaderna mellan kotornas olika typer och hur många det finns av vardera: sju halskotor (cervicalkotor), tolv bröst-kotor (thorakalkotor), fem ländkotor (lumbalkotor), samt korsbenet (sacrum) och svansbenet (coccyx).
Lär dig därefter armar och ben, som tillsammans med skuldergördeln och bäckenet utgör det appendikulära skelettet. Det är klokt att studera över- och underextremiteterna parallellt, eftersom många ben i armarna och benen motsvarar varandra i struktur och funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online