
Patogena sjukdomar är sjukdomar som orsakas av sjukdomsalstrande agens, så kallade patogener. Namnet härstammar från grekiskan och betyder ungefär "det som ger upphov till lidande". Det finns flera huvudtyper av patogener – virus, bakterier, svampar och prioner – och varje typ kan orsaka en mängd olika tillstånd. Att förstå patogenesen ger läkare och forskare värdefull insikt i hur dessa sjukdomar ska behandlas samt hur deras spridning kan förebyggas och begränsas.
Sjukdomar orsakade av humana patogener är en av de största dödsorsakerna i världen. De kan ge upphov till kraftigt obehag, långvariga besvär och även bestående hälsoproblem, exempelvis virusrelaterad cancer. Patogener har legat bakom stora pandemier som digerdöden och den ökända influensaepidemin 1918. Organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) följer kontinuerligt utbredningen och konsekvenserna av infektionssjukdomar världen över.
Humana patogener kan delas in i flera kategorier, bland annat virus, bakterier, svampar och prioner.
Virussjukdomar är ofta mycket svåra att behandla eftersom virus inte är levande och därmed inte kan elimineras med befintliga läkemedel. Allvarliga virusinfektioner inkluderar hiv, influensa, hepatit, rabies och röda hund.
Bakteriella infektioner – den vanligaste bakteriella patogenen hos människan är tuberkulos. Andra exempel är klamydia, E. coli, legionärssjuka, listeria och salmonella.
Svampinfektioner orsakar tillstånd som fotsvamp och ljumsksvamp, samt allvarligare sjukdomar såsom soor (tröst) och Pneumocystis-infektion, som kan leda till en allvarlig form av lunginflammation hos personer med nedsatt immunförsvar.
Prionsjukdomar är samtliga obotliga och dödliga. De omfattar bland annat Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och Kuru. Prioner orsakar bildning av plack i hjärnan. Samlingsnamnet för dessa sjukdomar är transmissibla spongiforma encefalopatier.
Vid diagnos och behandling av en patogen sjukdom är det avgörande att identifiera både den generella typen av patogen (bakterie, virus osv.) och den specifika patogenen (art, underart, stam osv.). Detta är nödvändigt för att kunna behandla patienten korrekt och även skydda andra personer som kan ha kommit i kontakt med den smittade individen. Anledningen är att inte alla patogener svarar på samma behandling, och att vissa är mer virulenta (ger allvarligare sjukdom) och mer smittsamma (sprids lättare) än andra.
God hygien och andra smittskyddsåtgärder – allt från handtvätt till vaccination – används för att förebygga patogena sjukdomar. När en sjukdom har utvecklats hos en individ och diagnosen fastställts finns flera behandlingsvägar att överväga:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online