Hawthorneeffekten och lögndetektorer – så påverkas resultatet

Lögndetektorstester används främst inom brottsbekämpning, rättsväsende och privat näringsliv. Det är dock viktigt att komma ihåg att tillförlitligheten hos dessa tester är ett starkt omtvistat ämne. Fel i testresultat tillskrives ofta förhörsledarens frågeteknik, hur den testade personen har förberett sig inför undersökningen, förhörsledarens tolkning av resultaten samt den testades nervositet och stress.

Vad är en lögndetektor?

Polygrafer, allmänt kallade lögndetektorer, mäter en persons fysiologiska reaktioner på ställda frågor. En vanlig missuppfattning är att maskinen upptäcker lögner i sig – i själva verket registrerar den förändringar i hjärt- och andningsfrekvens, blodtryck och svettning. När dessa fysiologiska värden förändras kan det tyda på att personen svarar osant, men det är aldrig ett bevis i sig. Resultaten måste alltid tolkas av en utbildad examinator, vilket gör mänskliga bedömningar till en avgörande faktor för testets utgång.

Vad är Hawthorneeffekten?

Begreppet myntades år 1950 av forskaren Henry A. Landsberger i samband med hans studier av sambandet mellan produktivitet och ljusnivåer vid Western Electrics fabrik i Hawthorne, USA. Landsberger upptäckte att produktiviteten verkade öka under studiens gång, men sjönk igen så snart studien avslutades. Han drog slutsatsen att förbättringen inte berodde på själva ljuset, utan på den motiverande effekt som uppmärksamheten från forskarna hade på arbetarna.

Idag används begreppet Hawthorneeffekten för att beskriva varje form av kortvarig produktionsökning, eller den beteendeförändring som uppstår hos en person som vet att hen blir observerad. Effekten har sedan dess blivit ett välkänt fenomen inom psykologi, organisationsforskning och beteendevetenskap.

Sambandet mellan lögndetektorer och Hawthorneeffekten

Även om det inte finns någon direkt koppling mellan Hawthorneeffekten och lögndetektorer, är det rimligt att anta att en person som genomgår ett polygraftest reagerar fysiologiskt på att bli observerad och ifrågasatt. Själva situationen – att sitta fastkopplad till en apparat och veta att ens svar analyseras – kan i sig utlösa stressreaktioner som påverkar hjärtfrekvens, andning och svettproduktion.

Detta innebär att en oskyldig person som är nervös kan uppvisa samma fysiologiska mönster som en person som ljuger, vilket är en av de främsta anledningarna till att polygrafresultat ifrågasätts. I många länder, däribland Sverige, får därför polygrafresultat sällan användas som bevisning i domstol, utan fungerar främst som ett kompletterande verktyg i utredningsarbete.