
Att ta blodprover, administrera dropp och ge allmän patientvård är bara några av de uppgifter som en sjuksköterska ansvarar för. I praktiken är det sjuksköterskan som hanterar de flesta av patientens behov under vårdtiden. Med tanke på det stora ansvaret finns det strikta policyer och riktlinjer som måste följas för att säkerställa att patienten lämnar sjukhuset frisk och nöjd.
Några av de mest specifika policyerna och riktlinjerna på sjukhus gäller patientens inläggning. Även om rutinerna varierar mellan olika sjukhus kräver många att all relevant patientinformation registreras i sjukhusets journalsystem inom 24 timmar efter inläggningen. Detta inkluderar patientens namn, tidigare hälsoproblem, aktuella besvär samt exakt datum och tidpunkt då patienten kom till sjukhuset.
Utöver själva incheckningsprocessen ska sjuksköterskan också upprätta en plan för vilket stöd patienten ska få, ofta kallad vårdplan. Denna fastställer de aktuella medicinska problemen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att ge rätt behandling.
Sjuksköterskor måste alltid vara beredda på akuta situationer, och alla sjukhus har tydliga riktlinjer för vad som ska göras i sådana fall. Om en patient till exempel blöder kraftigt, så kallad kraftig blödning, ska sjuksköterskan omedelbart rapportera detta och tillkalla en läkare, eftersom sjuksköterskan ofta inte har behörighet eller utrustning att åtgärda problemet på egen hand.
Detsamma gäller patienter med svåra brännskador. I dessa situationer ska sjuksköterskan kontakta en läkare som specialiserat sig på brännskador, samtidigt som första hjälpen ges, exempelvis rengöring och steril förbandläggning av såren.
För att kunna ge effektiv vård åt patienter som får livsuppehållande behandling krävs ofta att sjuksköterskor innehar och regelbundet förnyar certifiering inom hjärt-lungräddning och avancerad livsuppehållande vård.
Det är sjuksköterskans uppgift att regelbundet kontrollera patienten och ge löpande vård. För att detta inte ska vila på subjektiva bedömningar har många sjukhus konkreta riktlinjer. Vissa sjukhus kräver exempelvis att en fysisk bedömning av patientens tillstånd görs var åttonde timme, och att vitala parametrar som puls, blodtryck och temperatur kontrolleras var fjärde timme om inget annat anges. Alla förändringar i patientens tillstånd måste observeras, dokumenteras och registreras i sjukhusets journalsystem.
Om läkemedel administreras måste dessutom fullständig dokumentation föras över läkemedlets namn, dos samt datum och tidpunkt för administration. Allt detta syftar till att säkerställa att patienten får en trygg och effektiv vård, samtidigt som risken för vårdskador, ansvarstagande och rättsliga processer mot sjukhuset minskar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online