Debatten om vaccinationernas nytta och risker är inget nytt fenomen, men den tog ny kraft i kölvattnet av svininfluensaepidemin i USA 1976. Som med alla vacciner finns det en baksida, beroende på mottagarens fysiologi och medicinska historia. Här går vi igenom de viktigaste riskerna och vad du bör veta innan du vaccinerar dig.
Influensavaccinet upptäcktes av forskare redan på 1930-talet och utvecklades för användning under andra världskriget. Oroen väcktes dock på allvar 1976, då hundratals personer som vaccinerats mot svininfluensa drabbades av nervskador och förlamning – symtom som förknippas med Guillain-Barrés syndrom.
Efter händelserna 1976 rekommenderar den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC att personer som tidigare haft Guillain-Barrés syndrom alltid rådfrågar en läkare innan de låter sig vaccinera mot influensa.
Personer med allergier, särskilt de som tidigare reagerat på ägg, uppmanas också att konsultera en läkare före vaccination, enligt myndighetens webbplats cdc.gov. Varningstecken att akta sig för inkluderar yrsel, snabb hjärtrytm, nässelutslag samt heshet eller pipande andning.
Kritiker pekar dessutom på influensavaccinens sammansättning, som kan innehålla tillsatser såsom formaldehyd, gelatin och kvicksilver. Vissa immunologer har kopplat kvicksilver till en högre frekvens av Alzheimers sjukdom, en neurologisk sjukdom som påverkar minnet och koncentrationsförmågan.
Influensavaccin i form av nässpray kan ge influensaliknande biverkningar, exempelvis hosta, frossa, huvudvärk, irritabilitet och muskelvärk. FluMist, en variant som godkändes 2003, har även kopplats samman med en ökad risk för Bells paresi, en ofta tillfällig förlamning av ansiktsmuskulaturen.
Influensavirusets ständigt föränderliga natur gör att vaccinen måste uppdateras regelbundet, vilket ibland får oavsiktliga konsekvenser. År 2004 drog myndigheterna tillbaka 48 miljoner doser efter att de visat sig förorenade med bakterier, rapporterade tidskriften Time.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online