Mänsklig kloning är ett av vår tids mest omdiskuterade vetenskapliga ämnen. Vad som för en person framstår som en tydlig fördel kan för en annan vara en allvarlig etisk invändning. Forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede och väcker många frågor – både medicinska, psykologiska och filosofiska.
Den här artikeln belyser konsekvenserna av mänsklig kloning ur ett fördelinriktat perspektiv och går igenom fem områden: regenerativ medicin, terapeutisk kloning, kloning av ett avlidet barn, att klona sig själv samt att klona framstående personer.
Embryonala stamceller innehåller den genetiska information som krävs för att utvecklas till nästan vilken vävnad som helst i människokroppen. Lider du av en funktionsnedsättning skulle du i teorin kunna klona dig själv för att sedan extrahera stamceller från embryot runt femte dagen efter befruktningen. Det skulle möjliggöra odling av specialanpassade kroppsdelar eller organ – exempelvis ny hud, hjärtvävnad eller hela organ – exakt anpassade efter dina behov.
Det är viktigt att komma ihåg att embryot förstörs i processen, vilket är en av de mest omdebatterade etiska aspekterna av tekniken.
Fördelen med terapeutisk kloning är att risken för att patientens immunförsvar stöter bort behandlingen minskar betydligt. Vid metoden förs värdens genetiska information in i en donerad äggcell vars kärna tagits bort. Därefter används en liten, artificiellt framställd elektrisk ström som får äggcellen och DNA:t att smälta samman, vilket aktiverar celldelningen. Resultatet blir nästan en perfekt kopia av individen i livets allra tidigaste skede.
Denna teknik kallas somatisk cellkärneöverföring (SCNT) och är samma metod som användes när fåret Dolly 1996 blev det första klonade däggdjuret.
För en sörjande familj kan tanken på att klona ett barn som gått bort kännas tröstgivande. Idén om en exakt genetisk kopia av det avlidna barnet kan hjälpa föräldrar att lindra känslan av förlust. Det klonade barnet kan ses som en andra chans, vilket ger föräldrarna kraft att gå vidare med sina liv.
Samtidigt kan den psykologiska stabiliteten hos det klonade barnet påverkas – möjligen positivt – genom att dess uppfattning om sin egen unikhet ersätts med ett mer distanserat förhållningssätt till originalitet. Detta kan i sin tur ge barnet styrka att fatta beslut som rör andra personer, beslut som annars skulle kunna uppfattas som tragiska ur ett perspektiv där mänskligheten betraktas som något unikt och ovärderligt.
Bortsett från människans benägenhet att ägna sig åt narcissistiska aktiviteter kan en av fördelarna med mänsklig kloning vara att få en genetisk kopia av sig själv som avkomma. Motiven kan sträcka sig från ren nostalgi kring idén till önskan om kontinuitet i ett livsverk eller en agenda.
Att uppfostra en exakt kopia av sig själv minskar inte den unika livserfarenhet som ditt yngre jag genomlevde, men sättet på vilket förälder och identiskt barn bearbetar information kan i själva verket vara mycket likartat – och vem skulle kunna lära upp dig bättre än du själv? Att ärva en agenda påminner om arv av förmögenheter, en välkänd praktik inom mänskliga angelägenheter; att överföra rikedomar eller ambitioner till din klon kan helt enkelt ses som en förfining av detta fenomen.
Möjligheten att klona personer som utmärker sig på något sätt – exempelvis ikoner som Bruce Lee, författaren David Foster Wallace, matematiska genier eller supermodeller – kan väcka en rad märkliga juridiska frågeställningar kring varumärkesrättigheter eller en form av agenda-arv. Det skulle kunna omdefiniera hur vi mäter en persons "livsframgång", där förväntningarna på prestationer över flera liv ständigt expanderar.
Även om mänsklig kloning erbjuder spännande möjligheter inom medicin och forskning är tekniken fortfarande omgiven av betydande etiska, juridiska och psykologiska frågor. Framtidens utveckling kommer att avgöras av hur samhället lyckas väga dessa potentiella fördelar mot riskerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online