Ska man utföra HLR vid näsblod? Så här fungerar det i verkligheten

HLR (hjärt-lungräddning) är en livräddande insats som utförs på en person som inte andas normalt eller vars hjärta har slutat slå. Det är en ovärderlig färdighet som alla bör kunna, eftersom snabb insats i nödlägen ofta avgör om personen överlever.

Vad är näsblod?

Näsblod är ett vanligt och oftast ofarligt tillstånd som uppstår när blod rinner från slemhinnan inuti näsan. Det kan bero på torr luft, näspickning, trauma mot näsan, förhöjt blodtryck eller inflammation. De flesta näsblod slutar av sig själva eller efter enkel första hjälpen.

Därför passar inte HLR vid näsblod

HLR är utformat för att behandla allvarliga hjärt- och andningsproblem, till exempel hjärtstillestånd eller andningsuppehåll. När någon får näsblod fortsätter hjärtat att slå normalt och personen andas som vanligt. Situationen kräver alltså ingen bröstkompression eller mun-till-mun-andning.

Att utföra HLR på en person som andas och har puls skulle kunna orsaka skada snarare än gagna. Därför är HLR helt enkelt inte rätt åtgärd vid ett vanligt näsblod.

Rätt hantering av näsblod

Om du eller någon i din närhet får näsblod gör du så här:

• Sätt dig ner och luta huvudet något framåt – aldrig bakåt, eftersom blodet då kan rinna ner i halsen.
• Tryck med tummen och pekfingret ihop de mjuka delarna av näsan i cirka 10–15 minuter utan att släppa.
• Andas lugnt genom munnen och undvik att kolla om blödningen upphört för tidigt.
• Undvik att blåsa näsan eller anstränga dig under flera timmar efteråt.

När ska du söka vård?

Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 om blödningen inte upphör efter ungefär 20–30 minuter trots korrekt tryck, om den återkommer ofta, eller om den följs av yrsel, blekhet eller andra oroande symtom. Vid kraftig blödning efter en skada kan akuten behövas.

Sammanfattningsvis: HLR är en viktig färdighet vid hjärtstillestånd och andningsstopp, men vid näsblod är rätt första hjälpen – framåtlutat huvud och tryck mot näsvingarna – den korrekta åtgärden.