Att transportera material genom rörledningar är ett effektivt och ofta kostnadseffektivt sätt att föra vätskor från källa till destination. Ibland innehåller dessa rör giftiga eller på annat sätt farliga ämnen. Eftersom rören vanligtvis är begravda under marken stör de inte vardagslivet, men samtidigt skapar detta problem när det är dags att kontrollera om det finns läckor. Det finns både mycket enkla metoder och mer komplexa högteknologiska lösningar för att upptäcka läckor i rörledningar.
Den mest grundläggande metoden för läcksökning är att gå, köra eller flyga längs rörledningen och visuellt leta efter tecken på läckage. Den mest kostnadseffektiva metoden, enligt Timur Chis, adjunkt vid Andrei Saguna-universitetet, är dock att tillsätta ett luktämne (så kallad odorant) till vätskan i röret. Läckor kan då upptäckas av förbipasserande personer enbart genom lukten.
Flödesmätare kan upptäcka att en läcka finns, även om de inte anger exakt var den befinner sig. Detta görs genom att registrera obalanser i flödeshastigheten per timme eller per dygn. System för linjetrycksmätning måste användas tillsammans med flödesmätarna för att kunna fastställa förändringar i tryckgradienter vid en läcka.
Det går även att lokalisera läckans källa utifrån ljudet som den strömmande vätskan alstrar. Vätskeflödet skapar vibrationer inom det ultraljudsområdet, vilka kan upptäckas med lämpliga givare. Bärbara givare kan användas för att precisera var läcket finns om personal placerar givaren på specifika delar av rörledningen och mäter signalstyrkan som vätskan producerar.
Pigning har traditionellt använts främst för rengöring av rörledningar, men tekniken kan även användas för övervakning. Vid pigning för in man en liten anordning – en så kallad pig – i ledningen och låter den skjutas fram genom hela rörledningen. Pigbaserade övervakningssystem samlar in och lagrar data som kan användas för läcksökning, exempelvis genom att övervaka förändringar i flödeshastighet och akustiska mönster under passagen.
Datorer kan övervaka, bearbeta och analysera tryck, temperatur, flöde, densitet samt andra parametrar för att beräkna den totala vätskemängden i en rörledning. Instrumentering installeras längs rörledningen, varefter datorerna kontinuerligt håller reda på vätskebalansen och kompenserar för skillnader i flöde. Datorerna kontrollerar dessutom att instrumenten fungerar korrekt och flaggar för eventuella fel, vilket gör systemet ännu mer tillförlitligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online