Att ta fram och genomföra en evakueringschecklista för ett bostads- eller kontorshöghus kan rädda liv när brand eller andra faror uppstår. Många moderna byggnader är utrustade med avancerade brandskyddssystem och andra säkerhetslösningar, men den verkliga säkerheten avgörs av hur genomtänkta och grundliga rutinerna är när en ordnad evakuering blir nödvändig.
Varje evakueringschecklista måste anpassas efter den aktuella byggnadens unika förutsättningar. Fastighetsförvaltare och byggnadsägare bör känna till de lagar och lokala byggregler som gäller för just deras fastighet. Många förvaltare samarbetar därför med sitt försäkringsbolag och/eller räddningstjänsten för att få råd om hur en effektiv evakueringschecklista ska utformas. I vissa kommuner måste planen dessutom godkännas av räddningschefen eller av myndigheten för byggnormer.
Ta fram en våningsplan och placera den på synliga platser på varje våning i höghuset. Gå regelbundet igenom evakueringsplanen för att säkerställa att den speglar aktuell praxis, och gör nödvändiga revideringar. Planen bör tydligt ange under vilka förhållanden en evakuering ska ske, respektive när det är bäst att stanna kvar inomhus ("shelter-in-place"). Det senare syftar på ett rum i byggnaden med få eller inga fönster, som fungerar som säker zon vid exempelvis kemiskt utsläpp eller biologiska faror.
Planen bör även innehålla en tydlig ansvarsordning samt ange vem som har behörighet att besluta om att byggnaden ska evakueras. En effektiv plan inkluderar dessutom golvteam, utpekade rutter, nödutgångar och alternativa flyktvägar. Lägg särskild vikt vid detaljerna kring evakuering av personer med funktionsnedsättning och specialutrustning, såsom evakueringsstolar. Vissa planer innehåller också riktlinjer för vem som, om någon, ska stanna kvar i byggnaden för att stänga av kritisk utrustning eller processer. Utse dessutom en samlingsplats utomhus och ett system för att redovisa alla anställda eller boende när de väl kommit ut.
Överväg att installera både visuella och ljudliga brandlarmsystem för att varna alla i byggnaden. Ett kommunikationssystem, exempelvis en intercom eller ett PA-system, bör finnas för att kunna dirigera evakuerade till lämpliga eller mindre belastade trapphus. Äldre och personer med funktionsnedsättning har ofta svårt att förflytta sig i trappor och kan ha svårt att lämna ett höghus i tid – och det kan dröja innan räddningstjänsten hinner fram. Många fastighetsförvaltare löser detta genom att planera för evakuering med hjälp av evakueringsstolar.
Annan användbar utrustning kan vara andningsskydd, automatiska ventiler som öppnas vid brand, brandsläckare och innandömesbrandslangar. Kontrollera regelbundet reservbelysning, nödutgångsbelysning samt skyltar och ledmarkeringar längs säkra flyktvägar.
Byggnadsförvaltningen bör använda evakueringsövningar som ett verktyg för att bedöma hur effektiva planerna och utbildningen är. Övningarna avslöjar inte bara svagheter och problemområden, utan visar också vilka delar av planen och utbildningen som behöver förbättras. Genomför övningar under olika scenarier, exempelvis brand, kemiska faror eller andra nödsituationer. Se dessutom till att övningarna hålls tillräckligt ofta för att anställda, boende och golvansvariga ska bli trygga i rutinerna och i hanteringen av utrustningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online