Destillation är den mest använda tekniken för att separera två eller flera ämnen i sina beståndsdelar. Separationen åstadkoms med hjälp av ett lösningsmedel, i regel vatten. Det finns flera olika destillationsmetoder, och valet av metod beror på vilka komponenter i vätskan som behöver separeras. Destillation är en av industrins viktigaste processer och ingår i framställningen av många produkter vi använder dagligen.
Syftet med enkel destillation är att rena en oren eller förorenad vätska. De olika ämnen som ingår i vätskan har olika kokpunkter. När den orena vätskan kokas övergår en del av den till ånga. Ångan kyls därefter ned och övergår återigen till flytande form – en process som kallas kondensering. Den kondenserade vätskan är nu i ren form, medan de orena beståndsdelarna, som har betydligt högre kokpunkt, inte förångas. Denna metod används bland annat vid framställning av spritdrycker som whisky och vodka, samt vid produktion av parfymer.
Om målet är att separera två vätskor med liknande kokpunkter räcker inte enkel destillation. I sådana fall måste separationen ske genom fraktionerad destillation, som bygger på upprepade destillations- och kondenseringssteg. Processen utförs vanligtvis i en fraktioneringskolonn – en kolonn fylld med glaspärlor eller hyllor som ger maximal yta där ångan från de kokande vätskorna kan kondensera. Denna metod används för att separera bensin, fotogen och andra bränslen från råolja.
Syftet med azeotropisk destillation är att separera en blandning vars komponenter inte kan skiljas åt genom fraktionerad destillation. Detta inträffar när vätskorna har en fast sammansättning och temperatur som gör att de destilleras tillsammans. Vid azeotropisk destillation tillsätts en tredje komponent till blandningen för att förändra förhållandet mellan sammansättning och temperatur hos de vätskor som ska destilleras. Metoden används bland annat för att utvinna absolut alkohol ur rectifierad sprit.
Syftet med vakuumdestillation är att separera vätskor som inte kan destilleras med enkel destillation eftersom de sönderfaller innan de når sin kokpunkt. Med utgångspunkt i principen att en vätska kokar när dess ångtryck blir lika stort som det atmosfäriska trycket, sänks det yttre trycket runt vätskan som ska destilleras. Vätskan kokar då och destilleras alltså vid lägre tryck och temperatur. Denna metod används exempelvis när sockerrörsjuice omvandlas till socker, och den spelar en viktig roll i frytorkningsprocessen.
Val av destillationsmetod är avgörande för resultatet. Genom att ta hänsyn till vätskornas kokpunkter, kemiska egenskaper och stabilitet går det att välja den metod som ger renast möjliga separation – oavsett om det gäller livsmedel, bränslen, kemikalier eller parfym.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online