En autoklav är en maskin som applicerar hög värme på innehållet i en sluten behållare. Autoklaver är vanliga i biologiska laboratorier eftersom värmen kan döda bakterier och virus, och de används även inom tillverkning där värmen hjälper till att bearbeta hartser, plaster och keramik. Trots sin effektivitet finns det dock flera viktiga begränsningar att ta hänsyn till – framför allt de resurser som krävs för att driva maskinen och de risker som är förknippade med dess användning.
En autoklav fungerar genom att behandla materialet inuti kammaren med mycket het ånga under extremt högt tryck. Om autoklaven spricker eller börjar läcka kan ångan orsaka allvarliga brännskador på operatören. Enligt University of Wisconsin arbetar en typisk laboratorieautoklav med ånga uppvärmd till cirka 134 °C (274 °F) och ett tryck på upp till ungefär 2 bar. Industriella autoklaver kan arbeta under ännu tuffare förhållanden – upp till cirka 760 °C (1 400 °F) och ett tryck på nästan 690 bar – enligt Thermal Equipment Corporation. Detta gör att säkerhetsrutiner, skyddsutrustning och regelbundna kontroller är absolut nödvändiga.
Miljön runt autoklaven måste noggrant förberedas för att maskinen ska kunna användas säkert. Ytterskivet blir självt mycket varmt under drift, vilket innebär att autoklaven måste stå på ett golv eller en bänk som tål hög värme. Det kondensvatten som en laboratorieautoklav släpper ut är fortfarande extremt hett, därför rekommenderas att anläggningen har tillgång till kallt vatten så att kondensaten inte skadar eller smälter avloppsrören. God ventilation och tillräckligt utrymme runt maskinen är också viktigt för både säkerhet och prestanda.
Att bygga en stor autoklav är kostsamt, eftersom den kräver isolering, vattenförsörjning och en robust metallkonstruktion som klarar högt tryck. Dessutom kan energiförbrukningen bli betydande. En autoklav är sällan det bästa valet om en industriell process kräver att värme appliceras på stora föremål som inte enkelt kan delas upp i mindre delar. Standardångautoklaver levererar dessutom inte tillräcklig värme för vissa industriella processer, vilket kan innebära att annan bränslekälla, som gas eller olja, måste användas – något som ytterligare ökar driftskostnaderna.
En autoklav är en pålitlig sterilisator, men den passar inte alla steriliseringsbehov. Ångan från en laboratorie- eller sjukhusautoklav kan smälta eller deformera plastutrustning. Organisationer som inte kan använda glas- eller stålinstrument kan behöva investera i specialplaster som tål autoklavens temperaturer. Vissa material, exempelvis tyg och textilier, kan inte steriliseras i autoklav alls utan att förstöras. Alternativa steriliseringsmetoder, som kemisk sterilisering eller UV-ljus, kan då vara mer lämpliga.
Ångan i en autoklav är för het för vissa steriliseringsprocesser inom livsmedelsindustrin. Enligt Raritan Valley Community College använder exempelvis mejerier inte autoklaver för att döda bakterier i mjölk, eftersom den intensiva värmen förändrar mjölkens smak och egenskaper. Istället användes pasteurisering, en skonsammare värmeprocess som bevarar produktens kvalitet samtidigt som skadliga mikroorganismer elimineras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online