
Människokroppen består av miljontals celler, som alla har specifika funktioner och specialiseringar. Varje cells struktur hänger samman med dess funktioner, vilket innebär att celler inte är homogena – var och en har sina distinkta fysiska egenskaper. Det de däremot har gemensamt är att alla celler är uppbyggda av grundläggande cellulära komponenter och ett cytoskelett. Cytoskelettet består bland annat av mikrotubuli och mikrofilament. Även om dessa två strukturer kan likna varandra till utseendet skiljer de sig åt på flera viktiga sätt.
Mikrofilamentens främsta funktion är att ge cellen stöd och form. De ger cellen dess karakteristiska utseende, och cellens övergripande funktion avgör hur många mikrofilament som finns i den. Mikrotubuli behövs däremot vid större cellulära förändringar, såsom mitos och endocytos. De spelar också en central roll i den intracellulära transporten. Under reproduktionen består spermien svans av mikrotubuli, vilket hjälper den att färdas genom vaginan fram till äggledarna.
Både mikrofilament och mikrotubuli finns i cellens cytoskelett. Mitosprocessen delas upp i sex faser, och under interfasefasen rör sig mikrotubuli från ena änden av cellen till den andra och ger det cytoskelettsstöd som krävs för celldelning. Mikrofilament tenderar att ligga i cellens yttersta del, nära plasmamembranet. Deras placering gör det möjligt för dem att agera snabbt och direkt när plasmamembranet utsätts för störningar.
Mikrofilament ser ut som flätade nätstrukturer som kan böjas och kurvas tillsammans med cellen. De är extremt tunna, vilket gör dem till cellens tunnaste filament. Mikrotubuli är betydligt större än mikrofilament och har ett rakt, ihåligt och stavformat utseende. Mikrotubuli håller ihop cellen när den rör sig och färdas genom kroppen.
Mikrotubuli och mikrofilament skiljer sig också åt i sin proteinstruktur. Mikrotubuli består av ett globulärt protein som kallas tubulin. Tubulinmolekylerna byggs upp linjärt med alternerande alfa- och beta-tubulin, vilka tillsammans bildar mikrotubulus. Mikrofilament består istället av aktinprotein, särskilt F-aktin. Sekvensen av F-aktinmolekyler avgör mikrofilamentets karakteristiska flätade nätstruktur.
Trots att både mikrotubuli och mikrofilament ingår i cellens cytoskelett fyller de olika roller. Mikrofilament är tunna, flexibla strukturer av aktin som ger cellen form och stöd nära plasmamembranet, medan mikrotubuli är tjockare, raka och ihåliga strukturer av tubulin som är avgörande för celldelning, intracellulär transport och cellens rörlighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online