Kvalitativ forskning är en undersökningsform som vanligtvis används inom samhälls- och hälsovetenskaperna. Till skillnad från kvantitativ forskning, som bygger på numeriska data, erbjuder kvalitativ forskning en rik och detaljerad beskrivning av mänskligt beteende, motivationer och övertygelser. Inom utvärdering av hälsoteknik ger kvalitativa forskningsmetoder forskarna möjlighet att bättre förstå de sociala och etiska konsekvenserna av medicinska framsteg.
Hälsoteknik avser i bred mening framsteg inom förebyggande, diagnostik och behandling av hälsoproblem. Världshälsoorganisationen (WHO) anger att tillgången till säkra och effektiva hälsotekniker delvis är beroende av vetenskaplig utvärdering. Enligt ett uttalande från Oxfords universitet 2009 är utvärdering av hälsoteknik en systematisk granskning av effektivitet, kostnadseffektivitet och sociala konsekvenser vid tillämpningen av en ny hälsoåtgärd, policy eller apparat. I sin översiktsartikel om utvärdering av hälsoteknik från 1998 konstaterar författarna E. Murphy m.fl. vid Nottingham University att kvalitativa metoder är särskilt användbara under de konceptuella faserna av en forskningsstudie samt för beslutsfattare som arbetar med att implementera hälsoprogram.
Deltagande observation, även känd som etnografisk forskning, är en effektiv utvärderingsmetod där forskaren tillbringar betydande tid i den miljö där hälsotekniken används. Denna forskningsmetod innebär direkt observation av hur tekniken används och hur patientpopulationen interagerar med den. Interaktionen kan omfatta patientens tro och attityder, vilka kan påverka hur patienten förhåller sig till vårdtjänster. Murphy m.fl. noterar att deltagande observation är värdefullt för att identifiera möjligheter att förändra befintliga rutiner så att de blir mer effektiva.
Intervjuer, både strukturerade och ostrukturerade, utgör kärnan i kvalitativa forskningsmetoder. Vid utvärdering av hälsoteknik utgör intervjuer ett värdefullt verktyg för att förstå subjektiva uppfattningar och idéer. Forskare intervjuar patienter och vårdpersonal för att inhämta deras åsikter om behandlingar och program samt för att identifiera områden där hälsotekniker kan förbättras. Som Murphy m.fl. observerar begränsas dock intervjuer av det faktum att de bygger på intervjupersonernas egna redogörelser, vilka inte alltid är konsekventa och ibland kan vara svåra att verifiera.
Analys av transkriberade samtal, skriftliga handlingar eller historiska dokument är en annan kvalitativ metod som används vid utvärdering av hälsoteknik. Detta tillvägagångssätt kräver en systematisk genomgång av skriftligt material för att identifiera återkommande teman eller avvikande data kring forskningsämnet. En avvikelse är i detta sammanhang en datapunkt som inte stämmer överens med de allmänna resultaten, men som ibland kan leda forskarna till nya slutsatser i sin forskning.
Hälsoforskare har skyldighet att upprätthålla etiska standarder när de bedriver forskning med mänskliga deltagare. De etiska standarderna finns till för att säkerställa försökspersonernas säkerhet och välbefinnande samt för att skydda patienters privata hälsoinformation. Genom att upprätta etiska överenskommelser med forskningsdeltagarna stärker forskarna förtroendet och kommunikationen i forskningsrelationen, vilket i sin tur höjer kvaliteten på de data som insamlas med kvalitativa forskningsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online