Missbruk är ett observerbart beteende, men det är mycket svårt för forskare att studera missbruk enbart genom observation. Därför krävs flera olika tekniker för att samla in den data som behövs inom missbruksforskningen. Alla dessa metoder används för att besvara en viss fråga och måste erbjuda både validitet och reliabilitet. Forskningsmetoder granskas ofta kritiskt inom sociologisk och psykologisk forskning, eftersom resultaten kan uppvisa diskrepanser och sakna hård vetenskaplig evidens.
Den vetenskapliga metoden används när forskning bedrivs och syftar till att besvara en specifik fråga som forskaren har formulerat. Arbetssättet innebär att man utvecklar en hypotes, genomför undersökningen och sedan drar slutsatser som antingen stödjer eller motbevisar den ursprungliga frågeställningen. Inom missbruksforskningen kan frågan exempelvis handla om hur missbruk kan förebyggas eller vilka faktorer som orsakar att missbruk uppstår.
I de flesta forskningsdesigner förekommer variabler, det vill säga faktorer som förändras. Vanligtvis skiljer man på en oberoende variabel och en beroende variabel. Den urvalsgrupp som används inom missbruksforskningen kan i sig utgöra en variabel, eftersom många olika faktorer kan variera mellan deltagarna. Beroende på var informationen hämtas ifrån kan detta påverka resultaten i senare skeden. Eftersom sociala och miljömässiga faktorer kan påverka missbruk hos människor är det viktigt att bibehålla en konsekvent och väldefinierad urvalsgrupp under hela forskningsprocessen.
Självrapporter kan variera i noggrannhet beroende på hur informationen samlas in. Många faktorer spelar in när en självrapport inhämtas från en person, och beroende på respondentens tillstånd i stunden då frågorna besvaras kan informationen vara mer eller mindre korrekt. Vid forskning om missbruk är det vanligt att använda frågeformulär med självrapportering för att inhämta data, men denna metod bygger i hög grad på ärligheten hos den person som fyller i formuläret.
Validitet avser hur framgångsrikt en studie mäter det som forskaren från början avsåg att mäta. Det finns två huvudtyper av validitet: extern och intern. Extern validitet rör i vilken utsträckning studiens resultat kan generaliseras och överföras till andra grupper eller situationer. Intern validitet hänför sig till hur studien genomfördes och vilka åtgärder forskarna vidtagit för att säkerställa att informationen blir så korrekt som möjligt. Det omfattar även hur forskarna hanterar den insamlade informationen samt om de beaktar alternativa förklaringar till sina fynd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online