Embryonala stamceller har den största förmågan till celltransformation och kan utvecklas till alla de celltyper som krävs för att bilda en frisk organism. Även vuxna stamceller – som finns i benmärgen och i somatiska (kroppsliga) celler och som kemiskt och genetiskt stimuleras att återgå till stamcellsstatus – har potential för cellulär transformation. De etiska frågorna kring mänsklig celltransformation handlar framför allt om definitionen av mänskligt liv och om forskarnas rätt att bryta ned eller förändra detta liv för det allmänna bästa.
I september 1999 presenterade National Bioethics Advisory Commission (NBAC) rapporten "Ethical Issues in Human Stem Cell Research", som behandlade dåtidens stamcellsforskning samt de etiska frågor som är kopplade till användningen av embryonala stamcellslinjer och somatiska respektive vuxna stamcellslinjer. NBAC:s slutsats ledde till att den amerikanska regeringen stoppade den federala finansieringen av embryonal stamcellsforskning. Istället uppmuntrades användningen av redan befintliga stamcellslinjer samt fortsatt forskning på vuxna stamceller. År 2009 hävdes förbudet mot federal finansiering av embryoforskning, förutsatt att laboratorierna följer de riktlinjer som fastställts av National Institutes of Health (NIH).
Merparten av forskningen på embryonala stamceller utgår från överblivna, frysta embryon som ursprungligen skapades för in vitro-fertilisering (IVF). Inledningsvis – och fortfarande inom vissa privatfinansierade forskningsmiljöer – skapade dock forskarna embryonala stamcellslinjer genom att fertilisera ett donerat ägg enbart i forskningssyfte. För att kunna använda embryonala stamceller delar forskarna upp blastocysten, det tidiga embryot, i enskilda celler, vilket permanent tar bort embryots möjlighet att utvecklas. Många betraktar detta som en form av förebyggande abort liksom som skapandet av människor enbart i forskningssyfte. Eftersom definitionen av "rätt till liv" utgör både ett filosofiskt och vetenskapligt gränsområde valde NBAC att dra in och/eller begränsa finansieringen till denna forskningsteknik, som många uppfattade som stötande.
Eftersom den federala finansieringen av embryonal stamcellsforskning var stoppad koncentrerade sig forskarna i stället på tekniker för kärnöverföring. Genom att överföra cellkärnan från en vuxen cell till ett ägg utan kärna har forskarna lyckats skapa nya stamcellslinjer som är exakta genetiska matchningar för enskilda patienter. Med kemisk behandling av dessa nya stamcellslinjer kan forskaren styra celltransformationen så att det exempelvis endast bildas hudceller eller hjärtmuskelvävnad. Ur ett etiskt perspektiv öppnar denna forskningsinriktning dörren till mänsklig kloning samt till så kallade "designade" barn. I teorin skulle forskare kunna genmodifiera en enskild cell och sedan implantera den i ett donerat embryo för att skapa det "perfekta" barnet.
Tills vetenskapen, filosofin och/eller ett statligt organ tydligt definierar vid vilken punkt livet – och rätten till liv – börjar, kommer debatten om de etiska frågorna kring embryonal stamcellsforskning, liksom kring den kunskap som stamcellsforskningen generellt ger upphov till, att fortsätta på obestämd tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online