Receptorcell: definition, funktion och olika typer

En receptorcell är en cell som reagerar på sinnesintryck eller stimuli i sin omgivning. Ett vardagligt exempel är receptoreerna i munnen: de kan uppfatta en brännande känsla från chili eller en svalkande känsla från tandkräm och munvatten med pepparmynta.

Betydelse

Alla celler i flercelliga organismer utsätts för ett konstant flöde av signaler och stimuli i sin miljö, som de måste läsa av och tolka för att kunna ge rätt respons. Denna kommunikation sker på två huvudsakliga sätt:

• Synaptisk signalering: en cell skickar en kemisk eller elektrisk signal till en annan cell via en kontakt som kallas synaps.
• Hormonell signalering: ett hormon eller en tillväxtfaktor binder till cellens yta eller till den struktur som stöder cellen.

Utan denna ständiga signalutväxling skulle kroppens celler inte kunna samordna sina funktioner, vilket gör receptorer helt avgörande för allt från nervsystemets aktivitet till immunförsvaret.

Funktion

Celler har en mängd olika receptorer på sin yta, och varje rezeptor svarar på en specifik typ av stimulus. Forskare klassificerar receptorer utifrån den metod de använder för att skapa intracellulära signaler – alltså signaler inuti cellen – som får cellen att reagera. Samtidigt kan en receptors specifika uppgift påverkas av olika signalkedjor på flera sätt, vilket ger systemet en stor flexibilitet.

Typer av receptorer

De viktigaste receptorkategorierna delas in efter deras primära funktioner. De fem huvudgrupperna är:

• Cytokinreceptorer – tar emot signaler från cytokiner, viktiga för immunsystemets kommunikation.
• Integrinreceptorer – förbinder cellen med sitt yttersta skelett och omgivande vävnad.
• Ligandstyrda jonkanaler – öppnar eller stänger jonpassager när en molekyl binder till dem, vanliga i nervceller.
• Receptor tyrosinkinaser – reglerar celltillväxt, delning och differentiering.
• G-proteinkopplade receptorer – en stor grupp som bland annat hanterar lukt, syn och många hormoners effekter.