Lactobacillus – egenskaper, användningsområden och hälsoeffekter

Lactobacillus är en stor grupp bakterier som består av många olika arter och som har fått sitt namn från sin förmåga att omvandla socker till mjölksyra. Bakterierna förekommer naturligt i människans mag-tarmkanal, men vissa arter används också i stor skala för kommersiell produktion av fermenterade livsmedel som ost, yoghurt, inläggningar och vin.

Jäsningsegenskaper

Lactobacillusgruppen omfattar över 125 olika bakteriearter, och varje art har sina egna särdrag. Det finns dock ett par egenskaper som samtliga Lactobacillusbakterier delar – framför allt förmågan att omvandla socker till mjölksyra genom en process som kallas jäsning eller fermentering. Jäsningen sänker pH-värdet i livsmedlet, en egenskap som utnyttjas flitigt inom livsmedelsindustrin eftersom den både bevarar produkten och ger den dess karaktäristiska smak.

Lactobacillus delbrueckii används exempelvis ofta vid yoghurtproduktion i Nordamerika, medan ostillverkare regelbundet anlitar olika Lactobacillusarter för att sätta igång syrningsprocessen i mjölken.

Probiotiska egenskaper

Lactobacillusbakterier används ofta för att återställa balansen mellan nyttiga bakterier i mag-tarmkanalen. Detta är särskilt värdefullt efter en behandling med bredspektrumantibiotika, som traditionellt dödar både skadliga och nyttiga bakterier och därmed kan ställa tarmfloran ur balans.

Flera arter har dokumenterade probiotiska egenskaper, bland annat Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus reuteri, Lactobacillus casei, Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus gasseri och Lactobacillus johnsonii. Dessa förekommer ofta i kosttillskott och funktionella livsmedel som syrade mejeriprodukter.

Kan orsaka karies

Trots sina många positiva egenskaper har Lactobacillusbakterier även en mindre önskvärd sida. Forskning har visat på ett starkt samband mellan förekomsten av dessa bakterier i saliven och utvecklingen av tandkaries. Bland de arter som identifierats i saliv finns Lactobacillus casei, Lactobacillus fermentum, Lactobacillus salivarius, Lactobacillus acidophilus och Lactobacillus plantarum.

Mer forskning behövs dock för att helt klargöra sambandet mellan Lactobacillusbakterier och karies, samt för att förstå hur risken kan minimeras utan att förlora bakteriernas nyttiga effekter.