Sjöborrar är tagghudingar som förekommer på alla havsdjup och i alla klimat. Det finns fler än 6 000 arter av dessa ryggradslösa djur. Även om det finns många olika typer är det den purpurröda sjöborren, Strongylocentrotus purpuratus, som har studerats mest ingående. Forskare har kartlagt dess gener och upptäckt att dessa varelser delar många gener med oss människor. Studiet av sjöborrar banar därmed väg för nya genombrott inom medicinska vetenskaper.
Studier av sjöborrar används för att driva forskningen kring mänsklig reproduktion framåt. Eftersom många av aminosyresekvenserna i människans och sjöborryns DNA överensstämmer kan de ge värdefulla ledtrådar till hur man kan hjälpa personer med infertilitet. En enda sjöborre kan producera upp till 20 miljoner ägg, och orsakerna bakom denna enastående fertilitet kan ge nya insikter om infertilitet hos människor.
Forskare har upptäckt att sjöborrar reglerar sin reproduktion genom en speciell kombination av kolhydrater och proteiner. Ökad kunskap om sjöborryns befruktning kan i förlängningen leda till nya metoder för fertilitetsbehandlingar hos människor samt till utvecklingen av preventivmedel.
Sjöborrar har spelat en viktig roll i forskningen kring många sjukdomar som drabbar människan. Människor och sjöborrar delar mer än 7 000 gener, och genom att kartlägga sjöborryns DNA har forskare fått ny information om hur mänskliga sjukdomar kan uppstå.
Vissa av generna i sjöborren är kopplade till bland annat Parkinsons sjukdom, diabetes insipidus, cancer och muskeldystrofi. Att förstå hur dessa gener utvecklas och förändras hos sjöborrar kan ge en bättre bild av både behandlingsmöjligheter och sjukdomsförlopp hos människor. Sjöborryns effektiva immunförsvar väcker också stort intresse bland medicinska forskare.
Sjöborrar studeras även för möjliga framsteg inom läkemedelsutveckling. Sockerkedjorna i sjöborrar liknar vissa former av alger som har potentiella medicinska användningsområden, exempelvis i antivirala läkemedel och blodförtunnande preparat (antikoagulantia).
Sjöborrar har dessutom bidragit till studiet av mänsklig genetik. Forskare använder djuren för att undersöka så kallade genregulatoriska nätverk – grupper av gener som samverkar för att styra uttrycket av olika egenskaper. Denna forskning kan leda till bättre förståelse för hur man kan motverka sjukdomar samt öka kunskapen om stamcellernas unika egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online