En hydroid, eller hydrozo, är ett litet växtliknande djur som är släkt med maneter, koraller och havsanemoner. Det finns omkring 2 000 arter av hydroider, och de varierar kraftigt i både struktur och utseende. Alla arter har dock något gemensamt: de består av en polyp – en stjälkliknande struktur som bär både mun och tentakler.
Hydroiderna delas grovt sett in i två huvudformer: de som lever som frisimmande medusor och de som lever fastsittande som polyper.
Ett särskilt intressant drag hos de fastsittande hydroiderna är att vissa av dem genomgår ett medusaliknande larvstadium innan larven fastnar på ett underlag. Medan några arter lever ensamma bildar de flesta kolonier. Dessa kolonier utgår från en enda rot som fäster vid underlaget, och från denna rot reser sig sedan de individuella polyperna.
Hydroidernas livscykel består av tre stadier. Det börjar med ett cilierat planulalarv – en liten, frisimmande organism på ungefär en millimeters längd – som omvandlas till ett fastsittande polypstadium, ofta i form av en hel koloni. Polyperna utvecklas sedan till könsmogna hanliga eller honliga medusor, ibland kallade maneter, som producerar könsceller.
Som ett resultat av evolutionen har många hydroider reducerat medusastadiet och behållit den fastsittande kolonin. Dessa kolonier kan variera i längd från cirka en halv centimeter upp till en halv meter. Kolonins förgreningar bär så kallade zooider, det vill säga hydroidpolyper. Varje zooid har ett rörformat kroppshölje som består av två lager, åtskilda av en mesoglea – ett tunt, geléaktigt lager bindväv. Zooiden har även en mun och tentakler.
Zooiderna är förbundna med en stolon, en kanal som löper längs hela kolonin. Stolonen möjliggör näringsutbyte mellan kolonins individer och skyddas av ett perisark, ett segt ytterlager.
Kolonin växer i takt med att antalet hydranter ökar. Gonozooider – reproduktiva polyper – förekommer spridda över hela kolonin. Dessa släpper antingen fria medusor eller planulalarv, beroende på art. Vissa arter kan dessutom dra in sina polyper i perisarket, medan andra saknar både denna förmåga och motsvarande struktur.
Medan de flesta hydroider lever i marina miljöer återfinns några arter även i sötvatten. Ett fascinerande drag hos de kolonibildande arterna är att de individuella polyperna fyller olika roller inom kolonin. Somliga är specialiserade på födointag (gastrozooider) och försvar, medan andra ansvarar för reproduktion (gonozooider).
Hydroidernas förmåga att växla mellan olika kroppsformer under livscykeln gör dem till fascinerande studieobjekt inom marinbiologin och visar tydligt på havsekosystemens mångsidighet och anpassningsförmåga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online