1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Haploid och diploid livscykel – så fungerar generationsväxlingen

Vad betyder haploid och diploid?

En haploid cell har en enda uppsättning kromosomer – alltså en kopia av varje kromosom. Begreppet kan även definieras som antalet kromosomer i en organisms gameter (könsceller), eftersom dessa endast bär en uppsättning. Antalet betecknas med symbolen "n" eller "1n".

En diploid cell har däremot två kompletta uppsättningar kromosomer – en från vardera föräldern. Symbolen är "2n", eftersom antalet kromosomer är dubbelt så stort som i den haploida fasen. Hos människan är till exempel n = 23 och 2n = 46.

En livscykel som växlar mellan dessa två stadier kallas haploid-diploid livscykel, eller generationsväxling.

Haploid-diploid livscykel: grundfakta

En livscykel som omfattar både ett haploidt (1n) och ett diploidt (2n) stadium benämns haploid-diploid livscykel. De två stadierna åtskiljs av processerna meios och syngami (befruktning av gameter).

Organismer som förökar sig sexuellt genomgår meios – en reduktionsdelning där antalet kromosomer per cell halveras. Meiosen ger upphov till fyra haploida celler, som var och en innehåller en kopia av varje par av moderliga och faderliga kromosomer.

Mitosens roll

Mitos är den celldelning vid vilken kromosomerna fördelas i två identiska uppsättningar, vilket ger två genetiskt lika dotterceller. När cellerna genomgått mitos kan organismen gå två olika vägar: antingen bildas gameter via mitos, eller också påbörjas en asexuell förökning.

Funktion i cykeln

Vilken väg som väljs beror på vilken typ av organism det rör sig om. Bildas gameter befruktas de genom syngami. Efter befruktningen smälter gameterna samman till en zygot, och processen börjar sedan om från början.

Haploid livscykel

Den haploida livscykeln är vanlig hos svampar och alger och kallas ibland gametofytfasen. Före meiosen är organismen en diploid zygot – den nya individ som bildats genom befruktning. När zygoten genomgår meios utvecklas den till haploida sporer.

Meiosen skapar fyra celler av varje zygot, som beroende på organism kan bli sporer eller andra strukturer. Var och en av de fyra cellerna genomgår därefter mitos och utvecklas till en fullständig haploid organism.

Diploid livscykel

Till skillnad från den haploida livscykeln kännetecknas den diploida livscykeln av en sporofyt i stället för en gametofyt. I denna fas ger meiosen upphov till fyra haploida celler, som via mitos utvecklas till mogna gameter.

När gameterna mognat smälter de samman och bildar en zygot. Genom mitos utvecklas zygoten till en ny organism, som i sin tur bildar en sporocyt (eller meiocyt) beroende på organismtyp. Denna cell genomgår återigen meios och producerar fyra nya celler, varvid cyklen upprepas. Beroende på art kan organismen dessutom föröka sig asexuellt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online