
Vecuronium är ett muskelavslappnande läkemedel som endast säljs som generikum och används främst under kirurgiska ingrepp. Även om läkemedlet i de flesta fall tolereras väl kan det i sällsynta fall orsaka allvarliga biverkningar. Hur kroppen reagerar beror på den enskilda individen samt dosens storlek.
Vecuronium är ett receptbelagt muskelavslappnande medel som ofta används som en del av den allmänna anestesin (narkosen) före och under operationer. Det klassificeras som ett neuromuskulärt blockerande läkemedel. Genom att blockera nervimpulserna till musklerna åstadkommer vecuronium muskelavslappning och förlamning. På så sätt hålls kroppen helt stilla, vilket underlättar precis kirurgiskt arbete. Läkemedlet används också för att slappna av svalget, vilket gör det möjligt att föra in en andningstub.
I små doser har användare av vecuronium i regel inte rapporterat några vanligt förekommande biverkningar. Det finns dock risk för flera allvarliga biverkningar, bland annat:
Vecuronium kan även utlösa en svår allergisk reaktion som ger svullnad i ansikte eller hals samt kraftig hudirritation. Kontakta genast vårdpersonal om sådana symtom uppstår.
Vecuronium kan påverka användaren negativt om hen samtidigt använder något av följande läkemedel: klindamycin, magnesiumsalter, aminoglykosider, cyklosporin, verapamil, andra neuromuskulära blockadmedel samt tetracykliner. Se alltid till att informera din läkare om du använder någon av dessa mediciner innan behandling med vecuronium påbörjas.
Vecuronium ska endast injiceras av en läkare eller annan behörig sjukvårdspersonal. Före injektionen ska man kontrollera att lösningen är klar och att flaskan inte är sprucken. Undvik mat och dryck som din läkare har rekommenderat dig att avstå från före användningen. Se dessutom till att din läkare känner till alla andra läkemedel du tar, och gå igenom hela listan över möjliga läkemedelsinteraktioner innan du får vecuronium.
Vecuronium kan utlösa det potentiellt livshotande tillståndet malignt neuroleptikasyndrom (MNS). Läkemedlet ska användas med största försiktighet hos äldre patienter och hos barn yngre än sju veckor. Det får aldrig ges till nyfödda. Personer som lider av hjärtsjukdom kan dessutom vara extra känsliga för förändringar i hjärtrytm och blodcirkulation, vilket kräver noggrann övervakning under behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online