Bensen, som ibland även kallas benzen eller bensol, är en av världens mest använda organiska kemiska föreningar. Små mängder bensen bildas naturligt när kolrika material genomgår ofullständig förbränning. Före andra världskriget utvanns ämnet främst som en biprodukt inom stålindustrin och användes bland annat till koffeinfritt kaffe och after shave-lotion tack vare sin söta doft. Under de senaste fem decennierna har användningen ökat enormt, eftersom bensen är en avgörande råvara vid tillverkning av plast.
Bensen är en organisk kemisk förening med den kemiska formeln C6H6, vilket innebär att molekylen består av sex kolatomer och sex väteatomer. Det är en aromatisk cyklisk kolväteförening. Strukturformeln visar att varje kolatom är bunden till en väteatom och två kolatomer. Denna struktur lämnar en fri elektron i varje kolatom, och det är just denna elektron som ger bensen dess aromatiska karaktär.
Vid rumstemperatur är bensen en färglös eller svagt gulnande vätska. Ämnet känns igen på sin karakteristiskt söta doft och sin extremt höga brandfarlighet. Bensen är svårlösligt i vatten och flyter därför oftast ovanpå vattenytan.
Bensen förekommer både naturligt och framställs industriellt av människan. I USA rankas ämnet bland de 20 mest producerade kemikalierna. Bensen används inom många branscher, exempelvis vid tillverkning av plaster och hartser. Det ingår också i nylon och andra syntetiska fibrer samt i smörjmedel, färgämnen, gummi, läkemedel, bekämpningsmedel och tvättmedel.
Naturligt bildas bensen vid vulkanutbrott och skogsbränder. Det finns dessutom som en naturlig beståndsdel i råolja, bensin och cigarrök.
Koncentrationerna av bensen är ofta högre inomhus än utomhus. Ämnet kan komma från en rad olika produkter, bland annat lim, färg, vax och rengöringsmedel. Även bensinstationer har förhöjda halter av bensen.
Personer som utsätts mycket för bensen bör vara försiktiga, eftersom ämnet kan få celler att fungera felaktigt. I vissa fall orsakar bensen blodbrist (anemi) och skador på immunförsvaret. USA:s departement för hälsa och socialtjänst klassificerar bensen som ett cancerframkallande ämne.
Långvarig exponering för bensen kan ge upphov till flera olika biverkningar, såsom yrsel, ökad hjärtfrekvens, huvudvärk, dåsighet, medvetslöshet och i värsta fall döden. Kvinnor som andas in höga halter bensen under lång tid kan drabbas av oregelbundna menstruationer och krympande äggstockar.
För att minska risken för exponering bör du undvika att vistas länge i miljöer med hög bensenhalt, se till att ventilationen är god när du använder produkter som lim och färg, samt alltid följa säkerhetsanvisningarna på kemiska produkter. Rökare utsätter sig dessutom för extra höga halter, eftersom tobaksrök innehåller bensen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online