1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför kallas tjänstefel även för yrkesmässig vårdslöshet?

Tjänstefel – ofta benämnt som yrkesmässig vårdslöshet – är två begrepp som i praktiken beskriver samma fenomen. Orsaken är att båda vilar på samma juridiska grunder. Här förklaras de viktigaste kopplingarna mellan begreppen.

1. Åsidosättande av vårdplikten

Både tjänstefel och yrkesmässig vårdslöshet utgår från att en yrkesutövare inte har levt upp till den vårdplikt eller omsorgsplikt som hen har gentemot sina patienter eller klienter. Precis som vid vårdslöshet i allmänhet föreligger ett tjänstefel när yrkespersonens handlingar eller underlåtenheter avviker från vad en förnuftig och kunnig person med motsvarande utbildning och erfarenhet skulle ha gjort i samma situation.

2. Gemensam juridisk vårdstandard

Begreppen delar dessutom samma juridiska bedömningsgrund. Domstolarna värderar yrkesutövarens agerande genom att jämföra det med vad andra likvärdigt kvalificerade yrkespersoner skulle ha gjort under samma omständigheter. Avviker beteendet väsentligt från denna standard och orsakar det skada, kan det klassas som antingen tjänstefel eller yrkesmässig vårdslöshet.

3. Krav på skada eller men

I båda fallen måste underlåtenheten att uppfylla den erforderliga vårdstandarden ha orsakat en faktisk skada hos klienten eller patienten. Utan verklig skada räcker inte enbart ett åsidosättande av plikten för att grundla ansvar för tjänstefel eller vårdslöshet.

4. Samband med avtalsbrott

Tjänstefel är en form av civilrättsligt felaktigt beteende, men det kan också leda till ett avtalsbrott om yrkesutövaren hade en avtalsenlig skyldighet gentemot klienten. Om exempelvis en läkare har kontrakterats för att utföra medicinska tjänster, kan en avvikelse från vårdstandarden som leder till skada ge upphov till både krav på yrkesmässig vårdslöshet och på avtalsbrott.

5. Betydelsen av sakkunnigutlåtanden

I rättsprocesser om tjänstefel och yrkesmässig vårdslöshet behövs oftast sakkunnigutlåtanden för att fastställa gällande vårdstandard, avgöra huruvida den åsidosatts samt visa sambandet mellan överträdelsen och den uppkomna skadan. Sakkunniga från samma yrkesområde lämnar normalt sina yttranden för att hjälpa domstolen bedöma den tilltalades agerande och fastställa ansvaret.

Sammanfattning

Tjänstefel kallas därför även yrkesmässig vårdslöshet eftersom båda begreppen handlar om att en yrkesutövare inte följer sin vårdplikt, vilket skadar klienten eller patienten och kan få rättsliga konsekvenser. Oavsett vilken term som används är kärnan densamma: ett ansvar för att yrkesverksamhet bedrivs med den noggrannhet och kompetens som kan förväntas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online