Biologer klassificerar levande organismer genom att gruppera samman dem med liknande egenskaper. Levande varelser delas in i sju större klassificeringar, där den bredaste och mest omfattande är riket. Idag urskiljs sex riken: Archaebacteria, Eubacteria, Protista, Fungi, Plantae och Animalia. Under en tid betraktades dock Archaebacteria och Eubacteria som ett enda rike, känt som Monera.
Många av organismerna i det tidigare Monera-riket fyller viktiga och nyttiga funktioner i naturen. Vissa arter påverkar dock andra levande varelser och deras miljöer på ett negativt sätt.
Arkebakterier och eubakterier är encelliga organismer som saknar cellkärna samt andra specialiserade, membranbundna strukturer – så kallade organeller. Deras cellväggar fungerar som ett strukturellt stödskelett och reglerar samtidigt flödet av ämnen in i och ut ur cellen.
Vissa arter tillverkar sin egen näring, medan andra lever på andra levande organismer. De förökar sig antingen sexuellt genom konjugation eller asexuellt genom binär delning. En del kan även bilda endosporer – en vilande och mycket motståndskraftig form som gör att bakterierna klarar sig genom långvarigt ogynnsamma förhållanden.
Arkebakterierna räknas som jordens äldsta levande organismer. De trivs i extrema miljöer som saltslätter, heta och sura vattenmiljöer, havens djup och tarmarna hos djur.
Vissa arkebakterier, kallade metanogener, producerar metan – en potent växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Hos idisslare som kor och får lever metanogener i tarmarna, vilket innebär att dessa djur utsöndrar metangas som en biprodukt av matsmältningen. Enligt ingenjörer vid Global Environment Technology and Management står kor för cirka 80 procent av de globala årliga metanutsläppen från tamboskap, motsvarande 12,8 procent av världens totala årliga metanproduktion.
Eubakterier, ofta kallade "sanna bakterier", finns praktiskt taget överallt. Även om de flesta är ofarliga lever vissa parasitiskt i en levande värd och orsakar då sjukdom. Eubakterier delas in i tre huvudformer efter sin form: sfäriska kocker, stavformade baciller och spiralformade spiriller.
Staphylococcus aureus är en sfärisk bakterie som orsakar hudinfektioner. Den har blivit ett stort problem inom sjukvården på grund av sin resistens mot många antibiotika. Bacillus anthracis, en stavformad bakterie som använts i biologisk krigföring, bildar extremt motståndskraftiga sporer och smittar människor via huden eller genom inandning. Treponema pallidum, bakterien bakom syfilis, är en spiralformad bakterie – även kallad spiroket.
Enligt Neil Saunders, forskare vid University of New South Wales i Sydney, Australien, är det fortfarande okänt om någon arkebakterie orsakar sjukdom hos människor eller djur.
Cyanobakterier, ofta kallade blågröna alger, är en typ av eubakterier som trivs i sötvattensdammar och sjöar med svagt vattenflöde. När förhållandena gynnsamma kan bakterierna föröka sig explosionsartat och bilda en så kallad algblomning som färgar vattnet blågrönt eller rödbrunt. Skum eller ett tunnare lager av slam kan då synas på vattenytan.
Den kraftiga överväxten förbrukar syret i vattnet, vilket kväver fisk och andra vattenlevande djur. Vattnet kan bli giftigt vid förtäring och har kopplats till förgiftningar av nötkreatur, hundar och i vissa fall även människor. Kontakt med vattnet kan dessutom ge hudirritation – ofta kallad simmarklåda – samt irritation i luftvägarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online