Användningen av naturgas ökar snabbt, främst eftersom allt fler kraftverk sedan 1990-talet drivs med naturgas för att producera el. Många ser detta som en positiv utveckling, eftersom naturgas släpper ut 23 procent mindre koldioxid än olja och utgör landets näst största inhemska energiresurs efter kol. Uppskattningar visar att ungefär en femtedel av USA:s el produceras i naturgaskraftverk – och den andelen fortsätter att växa.
Parallellt med den ökande användningen har en utvinningsteknik som kallas hydraulisk spräckning, ofta kallad fracking, utvecklats. Tekniken har gjort det möjligt att utvinna naturgas ur skifferlager, där traditionell borrning av djupa vertikala brunnar inte fungerar. Stora reserver av denna typ av naturgas finns över hela landet. Sedan år 2000 har antalet brunnar som borras med hydraulisk spräckning ökat med 30 procent, och det uppskattades att så många som 32 000 nya brunnar per år skulle kunna borras fram till 2012.
Fracking skiljer sig från traditionell vertikal gasborrning. Först borras ett hål vertikalt, men när gasfyndigheten nås i skifferlagren fortsätter borringen horisontellt längs lagret. Därefter pressas en blandning av vatten och kemikalier in under högt tryck. Trycket skapar sprickor i skifferlagret ovanför, vilket frigör naturgasen så att den kan stiga upp till ytan.
Den vanligaste invändningen mot fracking har varit risken för förorening av grundvattenmagasin, brunnsvatten och grundvatten. Branschledare har bemött kritiken med att hävda att många av de aktuella kemikalierna inte kommer från själva spräckningen utan förekommer naturligt i marken. Intressant nog arbetade branschlobbyister aktivt för att fracking skulle undantas från de federala lagarna om rent vatten och säkert dricksvatten. Samtidigt har miljömyndigheten EPA i allt högre grad undersökt de inkomna klagomålen, och miljöorganisationer motsätter sig aktivt metoden och kräver säkrare utvinningsalternativ.
Olje- och gasbolag har uppmanats att redovisa exakt vilka kemiska föreningar som används vid fracking, i hopp om att kunna minimera hälsoriskerna. Flera bolag har dessutom börjat lagra spillvatten i slutna ståltankar i stället för de öppna dammar som legat bakom talrika miljöolyckor.
Miljöaktivister kräver dessutom starkare statlig reglering av verksamheten, även när det gäller andra relaterade miljörisker – exempelvis att borrningen kan utlösa jordbävningar i omgivande områden samt luftföroreningar från borrningsprocessen. Dokumentärfilmen "Gasland" belyste många av dessa farhågor och väckte samtidigt kraftiga invändningar från branschrepresentanter. Arbetet med att ta fram mer hållbara tekniker fortsätter dock oavbrutet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online