Att skriva en forskningsuppsats om naturresurser kräver noggrann organisering, omfattande research och en kunnig presentation. Ämnet naturresurser kan antingen delas upp i olika infallsvinklar eller behandlas i sin helhet i en längre forskningsuppsats.
Under skrivprocessen bör du alltid hänvisa till den stilhandbok som gäller för uppgiften (MLA eller APA) vid frågor som rör citering, research och skrivande.
Det här behöver du
- Tillgång till bibliotek
- Tillgång till internet
- Penna och papper
- Dator
- Stilhandböcker
- Ordbok eller uppslagsverk
Instruktioner
Del 1: Disposition och research
- Bestäm ämnesinriktning: Bestäm vilka naturresurser du ska behandla i uppsatsen. Om du fått en mer specifik instruktion än bara "naturresurser" ska du fokusera på de frågorna. Finns ingen specifikation måste du avgöra om du vill täcka hela ämnet (vilket blir ett långt och omfattande projekt) eller avgränsa det. Du kan dela upp ämnet i olika infallsvinklar, till exempel: förnybara resurser, icke-förnybara resurser, en jämförelse mellan förnybara och icke-förnybara resurser, typer av naturresurser, resurser som energikällor, resurser som livsmedel, resurser beroende på geografiskt läge, aktuella debatter om naturresurser, alternativ till naturresurser, fördelar och nackdelar med naturresursanvändning samt naturresursernas historia.
- Gör en disposition: Skapa en disposition över hur du vill angripa ämnet i uppsatsen. Inkludera den information du vill samla in under researchen – detta hjälper dig att hålla ordning på arbetet. Lägg även till frågor i dispositionen som du hoppas kunna besvara med hjälp av efterforskad information.
- Välj pålitliga källor: Gå till ditt lokala bibliotek eller skolbibliotek och sök efter "naturresurser" eller den specifika vinkel du valt. Har du tillgång till akademiska databaser, som JSTOR, bör du utnyttja dem, eftersom de erbjuder aktuella, tekniska och vetenskapliga perspektiv på ditt ämne.
Kontrollera källornas trovärdighet genom att granska författarens bakgrund. Be gärna en bibliotekarie, lärare eller professor om rekommendationer.
- Genomför din research: Läs igenom den litteratur du bedömt vara värdefull för uppsatsen. Hitta viktig information genom att läsa, snabbläsa och använda index- och innehållsförteckningsavsnitten. Ha alltid din disposition och dina frågor i åtanke, och håll penna och papper nära till hands så att du kan anteckna nya frågor eller idéer när de dyker upp.
Bläddra i artiklar och böcker för att avgöra om de innehåller relevant information. Slösa inte tid på litteratur som inte bidrar till uppsatsen – innehållsförteckningar och index kan snabbt visa om en bok är värd att fördjupa dig i.
- Formulera en preliminär tes: Utarbeta ett preliminärt arbetsresultat och fortsätt uppdatera din disposition allt eftersom researchen framskrider. Du kanske börjar med det breda ämnet "naturresurser", men upptäcker att det är för omfattande för uppgiftens krav och väljer att ändra riktning. En preliminär tes – en sammanfattning av uppsatsen på högst två meningar – hjälper dig att hålla fokus på ämnet.
Del 2: Skriv första utkastet
- Utveckla din ursprungliga disposition: När du gjort en del research lägger du till viktig information och nyckelpunkter i dispositionen. Ju mer specifik information om naturresurser du infogar, desto lättare blir det att sammanställa första utkastet. En detaljerad disposition sparar dessutom tid, eftersom du redan har en strukturerad översikt över information och argument.
- Återbesök din preliminära tes: Skriv sedan ett nytt utkast. Stämmer tesen fortfarande med den insamlade forskningen och den utvecklade dispositionen? Behåll den i så fall. Tesen är avgörande för läsaren, eftersom den förbereder hen för innehållet och väcker lusten att läsa vidare. Placera tesen i början eller slutet av första stycket.
Fortsätt att ompröva tesen efter varje utkast – första, andra och sista.
- Arbeta fram en titel: Kreativiteter fungerar sällan för forskningsuppsatser. Utgå istället från din tes, dina huvudpunkter, dina starkaste argument och intressanta citat för att hitta en passande rubrik. Konsultera MLA-stilhandboken för formatering av titel och sididentifikation, eller APA-stilhandboken för utformning av försättsblad.
Exempel: Fokuserar du på icke-förnybara naturresurser kan titeln lyda "Naturresurser och hur de kan ta slut".
- Skriv inledningen: Inledningen förbereder läsaren på vad uppsatsen handlar om. Många tycker det är svårt att skriva en inledning innan själva texten finns, så skriv gärna inledningen efter brödtexten – eller se till att revidera den i efterhand.
Exempel: Handlar uppsatsen om förnybara energikällor bör du presentera vilka källor du behandlar (solenergi, vindkraft, vattenkraft, biomassa, termisk energi, havsenergi med flera) och varför frågorna är viktiga. Det väcker läsarens intresse och gör att hen vill läsa klart.
- Skriv brödtexten: Brödtexten tar upp varje aspekt av de naturresurser du valt. Håll dig till dispositionen när du organiserar stycken, ämnen och stödjande information – här används ditt forskningsmaterial. Glöm inte korrekta källhänvisningar enligt MLA eller APA för att undvika plagiat.
Var specifik. Ange exempelvis inte bara att olja är en naturresurs – förklara hur oljan bildas naturligt, hur den bearbetas för mänskligt bruk, varför den är viktig och var den förekommer. Presentera informationen tydligt och koncist, och konsultera stilhandboken vid frågor om språk och form.
- Skriv slutsatsen: Slutsatsen knyter ihop alla idéer du tidigare behandlat – det är de sista intrycken läsaren får av uppsatsen. Exempelvis använder Lisa Yount i "Energy Supply" frågan om "påverkan" som avslutning. Använd slutsatsen för att visa varför dina naturresursämnen är relevanta.
En effektiv slutsats sammanfattar nyckelpunkterna utan att bli repetitiv. Hämta gärna anekdoter från brödtexten, men undvik att presentera helt ny information i avslutningen.
Del 3: Andra och sista utkast
- Ompröva tes och titel: Stämmer de med vad första utkastet faktiskt säger? Om inte, omarbeta både tes och titel så att de matchar forskningsresultaten. Exempel: Förklarar din tes att uppsatsen handlar om icke-förnybara resurser, men texten berör även vind- och solenergi, bör du justera tesen och titeln. Handlar dock större delen av uppsatsen om icke-förnybara resurser och endast en liten del om vind- och solenergi kan det vara bäst att stryka de avsnitten.
Konsekvens genom hela texten är avgörande – ha alltid din avsedda tes i åtanke.
- Utvärdera första utkastet och dispositionen: Uppfyller utkastet dispositionen? Lägger det till nya perspektiv eller utvecklar den ursprungliga planen är du på god väg. Har texten däremot ingen koppling till dispositionen och saknar ett centralt budskap bör du omstrukturera och skriva om.
Studera även hur ditt forskningsmaterial är uppbyggt. Antologin "Opposing Viewpoints: Energy Alternatives", redigerad av Helen Cothran, innehåller exempelvis argument för och emot varje fråga: om en essä hävdar att kärnkraft är billig, följer nästa om hur kärnkraft är dyr. Serien bygger konsekvent på argument och motargument – för varje punkt finns en motsatt punkt.
- Fortsätt researcha och granska strukturen: Finns det påståenden utan stödjande belägg? Gå då tillbaka till ditt källmaterial och komplettera med saknad information. Beroende på målgrupp bör du utgå ifrån att läsaren saknar förkunskaper – sätt dig i den positionen och ställ frågor till varje punkt: Stöds informationen av forskning?
När det gäller struktur ska styckena vara logiskt ordnade. Skriver du om en enskild resurs, som naturgas, bör punkterna följa en viss ordning – kronologisk eller efter betydelse. Utan tydlig struktur riskerar läsaren att gå vilse i en massa oorganiserad information.
- Redigera texten: Korrekturläs innehåll, meningsbyggnad, stavning, grammatik och källhänvisningar. Konsultera den stilhandbok som gäller för dessa frågor.
Be gärna en vän eller kollega läsa igenom uppsatsen – det hjälper dig både att finslipa innehållet och att bedöma hur effektivt informationen presenteras.
- Skapa en referenslista: Precis som vid titelsidan bör du konsultera rätt stilhandbok (MLA eller APA) för hur referenser ska anges. Referenslistan är avgörande: den validerar din forskning, stärker uppsatsens trovärdighet och ger läsarna möjlighet att söka vidare information.
