Oljeutsläpp får förödande effekter på marina organismer och deras livsmiljöer. Unga fiskar, groddjur och blötdjur är mest känsliga för föroreningar eftersom deras immunförsvar inte är fullt utvecklat och de är beroende av regelbundet födointag under en period av snabb tillväxt. Marina däggdjur och fåglar har ofta bättre överlevnadschanser efter ett oljeutsläpp, eftersom de har möjlighet att flytta till opåverkade områden.
Flera föreningar som härstammar från olja har visats ha skadliga effekter på marina organismer. Många av dessa föreningar kan orsaka omedelbar död, särskilt hos larver och ungdjur, eller hindra födointaget. När oljan har täckt vattenytan blockerar den gränsytan mellan atmosfären och vattnet, vilket förhindrar utbytet av gaser som syre och kväve. Föroreningar från oljeutsläpp påverkar dessutom negativt beteende, immunfunktion, hormonproduktion och reproduktionsförmåga, vilket hotar hela populationer av marina organismer.
Fiskar som utvecklas nära havsytan är särskilt utsatta för oljeutsläpp. En studie publicerad i februariupplagan 2011 av tidskriften Marine Pollution Bulletin undersökte effekterna av oljeutsläpp på larver av japansk rödspätta. Författarna noterade att ett protein vid namn Sema3, som styr tillväxten av nervvävnad, överuttrycktes hos rödspättelarver som exponerats för koncentrationer på mer än 8,75 mg olja per liter havsvatten. Forskarna fann att nervvävnaden hos de exponerade fiskarna växte på onormala ställen i kroppen.
Polyaromatiska kolväten (PAH) är beståndsdelar i petroleum och har tidigare visats orsaka skador på arvsmassan. En studie publicerad i septembernumret 2002 av Marine and Environmental Research undersökte effekterna av PAH på tvåskaliga blötdjur, såsom sandmusslor och blåmusslor. Forskarna fann att petroleumutsläpp hade liten effekt på sandmusslorna, men konstaterade samtidigt att DNA-skador uppstod i matsmältningskörtlarna hos blåmusslorna.
Mangroveskogar bildar viktiga livsmiljöer längs kustlinjer och fungerar som viktiga lekplatser och födokällor för marina organismer. En artikel i februariupplagan 1996 av Bulletin of Environmental Contamination and Toxicology redogjorde för effekterna av oljeutsläpp på mangrovelivsmiljöer. Författarna konstaterade att rester av petroleumföroreningar blir kvar i mangroveskogarna efter ett utsläpp, på grund av minskad sedimenttransport och brist på aeroba bakterier som kan bryta ner kolvätena. Studien fokuserade på naftalen, en giftig beståndsdel i olja, och dess förmåga att förändra beteendet hos snäckor – en klass av blötdjur som omfattar både snäckor och sniglar.
Forskningen visar tydligt att oljeutsläpp hotar marina ekosystem på flera nivåer – från molekylära DNA-skador till förstörda livsmiljöer som mangroveskogar. Eftersom larver och ungdjur är extremt känsliga kan även relativt små utsläpp få långtgående konsekvenser för hela populationer. Detta understryker vikten av effektiva förebyggande åtgärder och snabba insatser för att begränsa spridningen av olja i haven.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online