Enligt Energy Quest i Kanada kommer största delen av jordens olja från en period för 360 till 286 miljoner år sedan som kallas karbonperioden. Vissa kolfyndigheter kan dock spåras tillbaka till kritaperioden, dinosauriernas tid, för cirka 65 miljoner år sedan. Härifrån påbörjade fossila bränslen en lång resa som ledde fram till skapandet av bensin och andra viktiga kolbaserade bränslen.
Fossila bränslen består i själva verket av dött organiskt material – växter och alger, enligt Energy Quest. Detta material sönderföll och omvandlades till ett svampigt ämne som kallas torv på bottnen av uråldriga träsk. Sedimentär berggrund – bestående av sand, lera och andra mineraler – samlades kontinuerligt ovanpå torven och utövade ett enormt tryck som torkade ut materialet och så småningom omvandlade det till fossila bränslen.
Forskare kallar bildningen av fossila bränslen från sönderfallande organiskt material för den biogena teorin, enligt Live Science. Den abiogena teorin hävdar däremot att olja bildas djupt inne i jorden och sedan frigörs genom nedslag från asteroider och meteoriter. Vissa abiogena oljekällor finns, men de flesta förekommer inte i betydande mängder.
Vilken typ av fossilt bränsle det sönderfallande materialet blir beror på hur mycket tryck den omgivande berggrunden utövar på det, enligt U.S. Energy Information Administration. Människan kan dock även själv skapa naturgas med maskiner som återskapar den naturliga bildningsprocessen – fast på en betydligt kortare tidsskala. Dessutom kan vi fånga upp naturgas (i huvudsak metan) som bildas naturligt på soptippar, enligt University of Colorado at Boulder.
När en fyndighet av fossila bränslen har hittats pumpas eller fraktas de till ett raffinaderi. Efter genomgången raffineringsprocess får vi faktiskt ut ungefär 6 procent mer olja än vad som matades in, enligt U.S. EIA. I raffinaderiet "krackas" råoljan ofta – det vill säga den görs lättare – med hjälp av intensiv värme och högt tryck.
För att skapa bensin kombinerar raffinaderiet flera olika strömmar för att ta fram diverse blandningar, exempelvis med högt oktantal eller andra specifika egenskaper, som bensin avsedd för användning på hög höjd. När det gäller naturgas separerar raffinaderiet alla biprodukter från metanet, såsom butan och propan. Kol genomgår däremot endast en begränsad bearbetning – i princip bara tvättning och rengöring för att göra det renare och därmed bättre brännbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online