Med den globala oron över användningen av fossila bränslen växer intresset för alternativa energikällor för elproduktion snabbt. Geotermisk energi har använts i århundraden för matlagning, bad och uppvärmning av bostäder. Även om den är ren och förnybar medför geotermisk energi ändå flera nackdelar som begränsar dess utbredning inom kraftsektorn – bland annat begränsad tillgänglighet och höga startkostnader.
Geotermisk energi är i grunden värme som finns inuti jorden. På vissa platser når flytande magma under jordskorpan upp mot ytan och värmer upp grundvattnet. Detta vatten och denna ånga hämtas genom borrade brunnar och pumpas direkt till kraftverk, där det omvandlas till elektricitet.
Eftersom nederbörd kontinuerligt fyller på grundvattnet och jordens kärna alltid är het räknas geotermisk energi som förnybar. Dessutom bidrar den inte till utsläppen av växthusgaser, eftersom inget bränsle behöver förbrännas.
Trots att geotermisk energi finns överallt är den svår att utvinna, eftersom jordskorpans tjocklek varierar beroende på geografiskt läge. Flytande magma ligger endast nära ytan på vissa platser, vilket gör att vissa grundvattenreservoarer är mindre användbara än andra.
Kraftverken måste dessutom byggas direkt vid borrhålsplatserna, eftersom geotermisk energi inte kan transporteras över längre avstånd. Detta begränsar möjligheterna till utbredd användning. I USA finns geotermiska kraftverk exempelvis i Hawaii och Kalifornien.
Även om geotermiska kraftverk kan producera el till ungefär samma kostnad som koleldade anläggningar är de initiala investeringskostnaderna relativt höga. Kostnaderna omfattar markundersökningar, byggnation av själva kraftverket, borriggar, elmaster samt specialiserad personal.
Ytterligare en risk är att vissa geotermiska reservoarer tar slut på ånga på grund av sjunkande temperaturer eller ett överskott av injicerat vatten. Detta innebär en betydande ekonomisk osäkerhet för företag och investerare som söker avkastning på sina satsningar.
Utöver ånga släpper geotermiska anläggningar även ut skadliga gaser, såsom svavelväte. I vissa fall omvandlas dessa gaser till flytande gödselmedel, men det finns risk att en del läcker ut i miljön och bidrar till luftföroreningar.
Geotermiska kraftverk löper dessutom stor risk att skadas, eftersom de bästa borrhålsplatserna ofta ligger i områden med hög vulkanisk och seismisk aktivitet – exempelvis i Kalifornien och Japan. Jordbävningar och vulkanutbrott kan därmed hota både infrastrukturen och driften av anläggningarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online