Lövskogsnunnan (Lymantria dispar) är en invasiv insekt som orsakar omfattande skador på skogar i Nordamerika. Trots att flera olika bekämpningsmetoder har prövats genom åren har resultaten ofta varit begränsade. Nya tekniker utvecklas dock ständigt – bland annat genmodifierade träd med inbyggda insektsgifter, besprutning av lövverk med eteriska oljor samt introduktion av naturliga patogener som angriper fjärilslarverna.
En studie som publicerades i novembernumret 2008 av tidskriften Bioresource Technology identifierade en eterisk olja från basilika (Ocimum basilicum) som kan hindra larver i andra utvecklingsstadier av lövskogsnunnan från att äta. Forskarna identifierade 37 kemiska föreningar i oljan och konstaterade att linalool var den mest dominerande. Studien visade att linalool kunde avbryta larvernas födointag i samma utsträckning som det vanligt förekommande insektsmedlet Bioneem. Till skillnad från Bioneem avvisades dock larverna av linalool redan efter fem dagar. Författarna drog slutsatsen att linalool utgör ett lämpligt alternativ till konventionella insektsmedel vid bekämpning av lövskogsnunnan.
Genmodifierade popplar har testats som ett sätt att bekämpa lövskogsnunnan. En forskningsartikel i oktobernumret 2010 av Journal of Insect Science beskrev en modifierad poppel som försetts med en gen från en spindel vars gift är verksamt mot den asiatiska lövskogsnunnan. Forskarna isolerade genen omega-ACTX-Ar1 från spindeln Atrax robustus och uttryckte den i poppelarten Populus simonii. Målet är att hämma fjärilens tillväxt och reproduktion med hjälp av spindelgiftet. Studien rapporterade att dödligheten bland larver som åt bladen från de modifierade träden var hög, om än inte fullständig.
Mikrosporidier är en grupp mikroorganismer som fungerar som patogener hos lövskogsnunnan. De är vanliga i Europa men saknas i Nordamerika. En studie från september 2010, publicerad i Journal of Invertebrate Pathology, föreslog att introducera patogenen som ett biologiskt bekämpningsmedel. Forskarna testade mikrosporidierna i fältförsök i Slovakien genom besprutning med låga koncentrationer och följde sedan upp resultaten under två år. Studien visade att mikrosporidierna har ett begränsat värdspann, vilket innebär att metoden kan vara fördelaktig för att kontrollera lövskogsnunnans populationer i Nordamerika utan att påverka andra organismer i större utsträckning.
Bakteriestammen Bacillus thuringiensis har använts som insektsmedel i Florida för att hålla lövskogsnunnans populationer under kontroll. En studie publicerad i aprilnumret 2011 av Environmental Toxicology and Chemistry undersökte hur bakterien påverkar icke-målarter, närmare bestämt fåglar som livnär sig på lövskogsnunnan. Resultaten visade att populationen av sångfågeln Helmitheros vermivorus minskade till följd av att fåglarna konsumerade bakterien som var avsedd att bekämpa fjärilarna. Forskarna drog slutsatsen att även miljövänliga insektsmedel som B. thuringiensis behöver riskbedömas med hänsyn till andra arter i ekosystemet.
Utvecklingen av nya bekämpningsmetoder mot lövskogsnunnan pågår intensivt. Från naturliga ämnen som linalool till genteknik och mikrobiologiska lösningar erbjuder forskningen flera lovande vägar framåt. Samtidigt påminner studierna om vikten av att noggrant utvärdera varje metods ekologiska konsekvenser innan den tas i bruk i större skala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online