Att överbelasta våra vattensystem med näringsämnen kan vara lika skadligt som andra typer av föroreningar. Mänsklig aktivitet ligger bakom produktionen av många överskottsnäringsämnen, vilket allvarligt kan störa den normala balansen i akvatiska ekosystem.
Allt vatten på jorden cirkulerar ständigt genom sjöar, bäckar, hav och atmosfären. Det innebär att näringsämnen som transporteras med vattnet också förflyttas och kan hamna långt från sin ursprungliga plats. Ett näringsämne som läcker ut på en åker kan därmed påverka vattenmiljöer flera mil bort.
Vattenmiljöer behöver näringsämnen för att upprätthålla liv, och de existerar normalt i en stabil balans där näringsämnena endast finns på nödvändiga nivåer. Mänskliga aktiviteter resulterar dock i stora mängder överskottsnäringsämnen som lätt hittar vägen in i vattensystemet.
Överskottsnäringsämnen kan komma från gödsel på trädgårdar eller jordbruksmark, avloppsvatten, djurhållning, förbränning av fossila bränslen samt vanligt förekommande kemikalier. De två näringsämnen som historiskt har orsakat störst problem är kväve och fosfor.
En överbelastning av näringsämnen skapar överdriven tillväxt, ett fenomen som kallas övergödning eller eutrofiering. Alger som utsätts för en hög näringstillförsel växer kraftigt och fullbordar sin livscykel snabbt. En sjö fylld med döda alger får mycket låga syrehalter, eftersom syre förbrukas när algerna bryts ner. Detta kan leda till att fiskar och andra organismer dör, vilket i sin tur skapar en sjö eller damm som kvävs av dött material.
Med tiden kan en sjö eller damm som kontinuerligt tar emot stora doser näringsämnen fyllas helt med dött och förmultnande material. Vattnet kan då inte längre upprätthålla den balans av näringsämnen som krävs för att stödja liv, vilket minskar livsmiljön för vattenlevande organismer. Dessutom producerar vissa algarter som frodas vid hög näringstillförsel skadliga gifter som inte bara påverkar den aktuella vattenmiljön utan även närliggande ekosystem – och i värsta fall även människors hälsa via dricksvatten och bad.
Förebyggande arbete är utmanande, eftersom aktiviteterna som genererar överskottsnäringsämnen är utbredda i samhället. Att anlägga buffertzoner mellan förorenad dagvattenavrinning och känsliga vattenmiljöer är dock effektivt. Användning av sparsamma mängder gödsel och fosfatfria tvättmedel kan också bidra till att minska näringsbelastningen. Dessutom är korrekt och modern vattenrening en avgörande del av lösningen, liksom precisionsodling inom jordbruket som minimerar gödselspill.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online