Byggverksamheten har växt snabbt i utvecklingsländer, vilket i sin tur har lett till en enormt ökad efterfrågan på byggkvalitetssand. Brytningen av kiselsand medför dock allvarliga konsekvenser för miljön, både under den aktiva gruvdriften och långt därefter. Ofta återställs områdena genom att gruvarna fylls igen och våtmarker längs floderna återskapas där brytningsverksamheten tidigare pågått.
De långsiktiga effekterna av kiselsandsbrytning omfattar utlakning av giftiga ämnen till jord och vatten samt förgiftning av vilda djur. Nedan går vi igenom de viktigaste miljöpåverkan som dokumenterats i forskning.
En artikel i januariutgåvan 2011 av tidskriften Environmental Management redogjorde för effekterna av sandbrytning i översvämningsområden och de skador detta orsakar på flodbäcken. Studien konstaterade att tre flodbäcken i sydvästra Indien – Chalakudy, Periyar och Muvattupuzha – berövas extremt stora mängder sand.
Forskarna fann att brytningsverksamheten påverkat dessa floders ekosystem genom nedbrytning av deras stränder och banker. Studien avslutades med förslag på hur floderna och deras ekosystem kan förbättras och återställas.
Kvicksilver, ett känt cancerframkallande ämne, är en biprodukt från gruvindustrin och svårt att korrekt kvantifiera i flytande form, vilket är dess tillstånd vid normala omgivningstemperaturer. En rapport publicerad i januariutgåvan 2011 av Environmental Management undersökte en alternativ metod för att mäta kvicksilver från gruvverksamhet i Kalifornien.
Forskarna upptäckte att långsam kylning av kvicksilver omvandlar det till en kristallin form, vilket gör det möjligt att mäta ämnet. Författarna drog slutsatsen att denna process kommer att eliminera de betydande skillnader som tidigare funnits i detekteringen av kvicksilver som läcker ut i miljön från gruvor längs Kaliforniens kust.
Grodors metamorfos – övergången från grodyngel till vuxen groda – kan användas som en indikator på vattenföroreningar. En studie publicerad i februariutgåvan 2011 av Environmental Pollution undersökte effekterna av återställda våtmarker från gruvdrift på metamorfosen hos trädgrodan Lithobates sylvaticus.
Forskarna fann att metamorfosen försenades eller helt uteblev hos grodyngel från återställda områden jämfört med djur som hölls under kontrollerade laboratorieförhållanden. Studien visade att sköldkörtelhormoner stördes av ämnen i vattnet från dessa områden, men författarna hävdade samtidigt att dessa miljöer långsamt blir mindre giftiga med tiden och bör kunna tillåta att vilda djur återvänder.
Sand- och kiselsandsgruvor i Virginia har fyllts med bioslam som en markbehandlingsmetod för att lindra den förstörelse som brytningen orsakat. En rapport i juliutgåvan 2010 av Journal of Environmental Quality undersökte effekterna av att fylla dessa gruvor med kalkstabiliserat bioslam från andra delar av delstaten.
Efter en 15-månadersperiod fann forskarna att halterna av koppar, nickel och zink alla hade ökat signifikant. Däremot bedömde de att mängderna av dessa metaller utgör liten risk för grundvattenförorening.
Kiselsandsbrytning har betydande miljökonsekvenser som sträcker sig långt bortom själva gruvdriften. Från skador på flodekosystem och utsläpp av kvicksilver till störningar av vilda djurs hormonbalans krävs noggranna återställningsåtgärder och fortsatt forskning för att minimera de negativa effekterna på natur och miljö.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online