
Den globala uppvärmningen handlar om klimatförändringar och märks tydligast i de stigande medeltemperaturerna runt om i världen. För att förstå orsakerna till den globala uppvärmningen krävs en analys av hur både naturliga och mänskliga faktorer bidrar till detta miljöproblem. Enligt USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) är utsläppen av växthusgaser den främsta orsaken. Växthusgaser är gaser som fastnar i jordens atmosfär och får temperaturerna att stiga.
Förbränning av fossila bränslen, som olja och kol, släpper ut koldioxid, vilket i sin tur bidrar till den globala uppvärmningen. Kraftverk, fabriker och våra transportfordon är bland de största användarna av fossila bränslen, vilket leder till att stora mängder växthusgaser bildas. Alternativa transportlösningar, exempelvis elbilar eller fordon som drivs på etanol från sockerrör, kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen.
Metan är en växthusgas som driver den globala uppvärmningen och samtidigt huvudbeståndsdelen i naturgas, enligt EPA. Sedan omkring 1990 har naturgassystem varit den största enskilda källan till metanutsläpp i USA. Med naturgassystem menar myndigheten hela kedjan av processer: produktion, bearbetning, lagring, överföring och distribution av naturgas.
Jordbrukets djur utgör en betydande miljömässig orsak till den globala uppvärmningen. Gödselhantering, såsom odling och spridning av gödsel, medför att stora mängder metan frigörs, enligt EPA. Nötkreatur, får, getter, bufflar och kameler producerar dessutom metan som en naturlig del av sin matsmältning. Metan bildas som en biprodukt under djurets digestion och avgår via gödsel och urin samt genom utandning i en process som kallas enterisk fermentering. Ju större djuret är, desto mer metan produceras.
Syntetiska kvävegödselmedel används på många gårdar för att öka skördarna och producera större och bättre grödor. Nackdelen är att kvävebaserade gödningsmedel avger lustgas (dikväveoxid), en växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Kvävet sipprar ner i marken och lakas ut i vattensystem. Även organiska gödningsmedel tillför extra kväve, som sedan omvandlas till lustgas.
Avskogning, det vill säga avverkning av regnskogar, är en annan viktig drivkraft bakom den globala uppvärmningen. Avverkningsprocesserna släpper ut betydande mängder koldioxid, både från träden själva och från maskinerna som används. Enligt en artikel från 2007 i The Independent motsvarar en enda dags avskogning koldioxidavtrycket från åtta miljoner människor som flyger från London till New York. Dessutom innebär den dramatiska minskningen av skogar att färre träd finns kvar för att absorbera koldioxid, vilket i förlängningen lämnar mer kvar i atmosfären.
Deponier är platser där sopor samlas och lagras, och de står för betydande metanutsläpp. Enligt EPA var deponier den tredje största källan till metanutsläpp i USA år 2008. När avfall bryts ner under anaeroba förhållanden – alltså utan syre – bildas metan. Sopor som bryts ned snabbare påverkar den globala uppvärmningen i mindre grad eftersom de inte genererar lika mycket metan. Detta förklarar varför konsumenter uppmuntras att välja biologiskt nedbrytbara produkter som sönderdelas snabbare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online