Vetenskapsmän under 2000-talet är väl medvetna om de problem som föroreningar orsakar, varav de flesta är mänskligt skapade. I takt med att världens befolkning växer bortom planetens bärkraft ökar markföroreningarna till en nivå som hotar hela jorden. Globala insatser pågår nu för att stoppa och vända denna utveckling. För att lyckas behöver människor förstå vad som orsakar markföroreningar – och hur var och en kan bidra till att stoppa dem.
Föroreningar, oavsett om det gäller luft, vatten eller mark, stannar inte kvar där de uppstår – de sprider sig. Regn sköljer ner luftföroreningar till marken, där de omvandlas till markföroreningar. Vattenföroreningar blir markföroreningar när de sköljs upp på stränder eller när använt vatten släpps ut på land. Omvänt blir markföroreningar till vattenföroreningar när stormvatten rinner genom jorden och avrinner till sjöar och vattendrag.
En del av markföroreningarna har naturliga orsaker. Vulkaner är ett tydligt exempel. Vid utbrott kastas aska och gasmolekyler högt upp i atmosfären, som sedan faller ner på marken. De kemiska ämnena i dessa utsläpp förgiftar jorden och dödar växtligheten. När marken blivit barren tar vindarna med sig den giftiga jorden och sprider den till nya områden.
Avfall från industri och gruvdrift dumpades slarvigt på landområden under många decennier. Metaller och kemikalier kan, även när de begravs, sippra genom jorden över långa avstånd. Även om regelverk numera verkställs är skadan redan omfattande, och föroreningarna fortsätter att spridas i jord och vattendrag. Fabriksutsläpp som förs med luften hamnar dessutom i marken långt från fabrikerna. Vind som virvlar upp damm från uttorkad jord bidrar ytterligare till att sprida kemikalier över stora landområden.
Jordbruket är en av de största källorna till markföroreningar. Bekämpningsmedel som används inom lantbruket stannar kvar i jorden. Gödsel från djur förorenar marken med både tungmetaller och E. coli samt andra skadliga bakterier. Ansamlingar av växtrester lockar till sig insekter och gnagare. Även om vissa gödningsmedel inte är giftiga i små mängder kan upplagrade doser bli toxiska och göra människor som bor i närheten allvarligt sjuka.
Mänskligt avfall är en av de mest förödande källorna till markföroreningar. Enbart i USA produceras cirka 1 500 ton farligt avfall varje år. Soptippar läcker toxiner till omgivande marker, och överbelastade avloppssystem gör att ledningar skadas och brister. När avloppsvatten läcker ut i jorden sprids bakterier som kan orsaka allvarliga sjukdomar. Dumpat avfall lockar dessutom till sig insekter och gnagare, vilka i sin tur sprider smitta vidare.
Hushåll och privatpersoner bidrar också i hög grad till markföroreningarna. Nästan allt människor gör skapar någon form av förorening. Felaktig hantering av hushållskemikalier, bilvätskor, starka rengöringsmedel och hygienprodukter leder till att dessa hamnar i våra jordar. Gödsel och bekämpningsmedel som används på gräsmattor, i trädgårdar och i hemmen samlas också i marken. Dessutom skräpar många ned. Om sopor får ligga kvar rinner de kemikalier de innehåller ut i jorden, samtidigt som gnagare och insekter dras till avfallet och sprider bakterier. Genom att ändra sina egna vanor kan varje individ gå långt för att minska föroreningarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online