Resource Conservation and Recovery Act (RCRA) – den amerikanska lagen om bevarande och återvinning av resurser – infördes inte bara för att kontrollera farligt avfall, utan även för att ge riktlinjer för korrekt hantering av alla typer av avfall. Avfall är i grunden oönskat eller oanvändbart material som har kastats bort av sin ägare. Lagen ger miljöskyddsmyndigheten EPA ansvar och befogenhet att övervaka och kontrollera hela avfallshanteringen.
Avfall som genereras vid bygg- och rivningsprojekt klassas som icke-farligt avfall. Det omfattar material som betong, trä, asfalt och glas, samt allt annat icke återvinningsbart material som lämnas efter byggarbetsplatser eller rivningar. Detta avfall hamnar oftast på deponi. Ett aktivt återvinningsprogram kan spara värdefull deponiplats och samtidigt minska projektets totala kostnader.
Icke-farligt fast industriavfall som kasseras av industriföretag inkluderar organiska och oorganiska kemikalier, järn och stål, plaster, hartser, sten, lera, glas, betong, pappersmassa, papper samt livsmedel. Precis som vid byggprojekt kan industriella återvinningsprogram minska mängden genererat avfall och sänka tillverkningskostnaderna.
Kommunalt fast avfall är sopor och skräp som kastas från hushåll samt från skolor, sjukhus och andra verksamheter. Det består av vardagsföremål som slängs i soporna – allt från produktförpackningar och vitvaror till gräsklipp och matrester hamnar dagligen på deponierna. Hushållens källsorteringsprogram kan vara ett effektivt sätt att spara deponiplats och kan dessutom bli en intäktskälla för deltagande kommuner.
Icke-farligt avfall från vårdinrättningar, medicinska forskningsanläggningar och laboratorier klassas som medicinskt avfall. Medical Waste Tracking Act från 1988 definierar det vidare som "allt fast avfall som genereras vid diagnos, behandling eller immunisering av människor eller djur, i forskning med anknytning därtill, eller vid produktion och testning av biologiska preparat". Lagen syftade till att kunna spåra medicinskt avfall, vilket inkluderar blodgenomdränkta bandage, odlingsskålar och annat glas, kasserade kirurgiska handskar och instrument, använda kanyler för injektioner och blodprovstagning, samt till och med bortopererade kroppsdelar. Lagens föreskrifter upphörde 1991, men kraven på särskild förpackning och hantering av medicinskt avfall gäller fortfarande.
Avfall som är farligt eller potentiellt skadligt för hälsa eller miljö betraktas som farligt avfall. Det kan vara flytande, fast eller gasformigt. Biprodukter från tillverkningsprocesser eller kasserade kommersiella produkter, såsom rengöringsvätskor och bekämpningsmedel, kan vara särskilt farliga. EPA använder flera olika testmetoder för att övervaka hanteringen och bortskaffandet av farligt avfall.
Genom att förstå vilka avfallskategorier som omfattas av RCRA kan företag, organisationer och privatpersoner säkerställa att avfallet hanteras på rätt sätt – vilket skyddar både hälsa och miljö samtidigt som resurser bevaras genom återvinning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online