1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Koboltens hälsoeffekter – från livsviktigt spårämne till allvarlig hälsorisk

Kobolt är ett naturligt förekommande grundämne som finns i bergarter, jord, vatten, växter och djur. Ämnet förekommer i både icke-radioaktiv och radioaktiv form. Den icke-radioaktiva kobolten är en stålblågrå, glänsande metall som används vid framställning av legeringar för tillverkningsindustrin. Radioaktiv kobolt används bland annat för att sterilisera medicinsk utrustning, bestråla livsmedel, behandla cancerpatienter och tillverka plast. Kobolt är nyttigt för kroppen i små mängder, men exponering för höga halter kan vara skadligt.

Nyttiga hälsoeffekter

Kobolt är bra för människan eftersom det ingår i vitamin B12, ett ämne som bidrar till bildningen av normala röda blodkroppar och hjälper till att hålla nervvävnaden frisk. Därför används kobolt även vid behandling av anemi (blodbrist) för att stimulera produktionen av röda blodkroppar. Bra kostkällor för kobolt inkluderar gröna bladgrönsaker, kött, lever, mjölk, ostron och musslor.

Hälsoeffekter av radioaktiv kobolt

Radioaktiv kobolt är extremt farlig för hälsan. De radioaktiva isotoperna kobolt-60 och kobolt-57 kan skada kroppens celler genom gammastrålning som tränger igenom kroppen. Du behöver inte ens röra vid den radioaktiva kobolten för att komma till skada – själva exponeringen för strålningen räcker. Symtom kan vara illamående, kräkningar, diarré, blödningar, koma och i värsta fall döden. Cancer kan också utvecklas, eftersom strålningen förändrar cellernas genetiska material.

Effekter på luftvägarna

Kobaltsalter, koboltpulver och kobalthaltigt damm kan andas in och orsaka skador på andningsorganen. Inandning av kobolt kan leda till astma, lunginflammation, inflammation i näsan och svalget samt pipande andning. Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA har satt en gräns på 0,1 mg icke-radioaktiv kobolt per kubikmeter arbetsplatsluft, gällande under en åtta timmar lång arbetsdag och en 40-timmars arbetsvecka.

Påverkan på andra organ

Kobolt kan även påverka andra delar av kroppen. På huden kan allergisk dermatit uppstå vid kontakt. OSHA noterar att ischemisk hjärtsjukdom har konstaterats hos arbetare som exponerats för hårdmetallstoft. Kobolt har dessutom en strumabildande (goitrogen) effekt, vilket observerats hos arbetare som utsatts för ämnet under långa perioder. Progressiv hörselnedsättning och atrofi av synnerven har kopplats till yrkesmässig exponering för koboltpulver under en period av 20 månader.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online