Växthuseffekten är en naturlig process som fångar solens värme i atmosfären och gör liv på planeten möjligt. Först i modern tid har den dock blivit ett problem, eftersom mängden växthusgaser i atmosfären ökat kraftigt. De främsta orsakerna är befolkningstillväxt, industrialisering och en minskning av naturens eget skydd – framför allt regnskogarna. Resultatet är att jorden överhettas, det vi kallar global uppvärmning.
För mycket värme får allvarliga konsekvenser för miljön och bidrar till översvämningar, torka, värmeböljor, tornadoer samt en ökning av olika sjukdomar. Här går vi igenom de fem största orsakerna bakom den förstärkta växthuseffekten.
Koldioxid är den gas som i störst utsträckning bidrar till den skadliga, av människan orsakade växthuseffekten. CO2 bildas vid förbränning av fossila bränslen som olja, naturgas och kol, men också när fast avfall och ved eldas. Enligt amerikanska miljömyndigheten EPA kommer 41 procent av alla CO2-utsläpp i USA från elproduktion, en process som till stor del bygger på kol.
Den näst största källan är transportsektorn – bilar, lastbilar och flygplan – som står för cirka 33 procent av utsläppen. Industrisektorn, bland annat petroleumraffinering samt kemisk och livsmedelsproduktion, är den tredje största källan. Sedan den industriella revolutionen har CO2-halterna ökat med 35 procent, och enligt Encyclopedia of Earth stod koldioxid år 2002 för hela 82 procent av växthusgaserna.
Mer än hälften av alla metanutsläpp härstammar från mänskliga aktiviteter som bränsleproduktion, djurhållning, jordbruk och soptippar, medan resten kommer från naturliga källor som våtmarker, permafrost, hav och skogsbränder. Nästan hälften av de mänskliga utsläppen kommer från tamboskap och deponier.
Metan står för cirka 9 procent av växthusgasutsläppen. Även om det släpps ut betydligt mer CO2 än metan varje år, fångar metan ungefär 20 gånger mer värme än koldioxid – vilket gör det till en särskilt kraftfull växthusgas.
Lustgas har både naturliga källor, främst haven och jordbakterier, och mänskliga källor som handelsgödsel, gödsel från djur, förbränning av fossila bränslen och rening av avloppsvatten. Det produceras långt mindre N2O än CO2 varje år, men lustgas kan lagra hela 300 gånger mer värme än koldioxid. Enligt EPA är hantering av jordbruksmark den klart största källan till utsläppen.
Mikrober förekommer naturligt i jorden och hjälper till att nitrifiera den. Gödningsmedel och odling av jordar med högt organiskt innehåll förstärker denna process, vilket ökar N2O-utsläppen. Enligt Encyclopedia of Earth står lustgas för 5 procent av växthusgaserna.
Fluorerade växthusgaser, även kallade gaser med hög global uppvärmningspotential (GWP), är de enda växthusgaserna som inte förekommer naturligt utan framställts för industriella ändamål. De mest kända är freonerna (CFC), som dessutom bryter ned ozonlagret. Dessa gaser har använts i kyl- och frysprocesser, exempelvis luftkonditionering, inom elektronikindustrin och vid aluminiumtillverkning.
De är extremt kraftfulla och kan fånga upp 22 000 gånger mer värme än CO2. Enligt Encyclopedia of Earth stod dessa gaser för cirka 2 procent av växthusgaserna år 2001.
Skogar tar upp och lagrar koldioxid från atmosfären. I takt med att befolkningen växer avverkas allt fler skogar för att ge plats åt stadsutbyggnad, för att använda virket till byggmaterial och för att omvandla marken till betesmark. När skogar avverkas eller bränns släpper de ut sitt lagrade CO2 tillbaka i atmosfären.
Om vi inte planterar nya träd riskerar vi att förlora ett av våra viktigaste försvar mot koldioxid. Unga, snabbväxande träd tar upp mer CO2 än de avger, vilket gör återbeskogning till ett nödvändigt verktyg i arbetet med att bromsa växthuseffekten.
Global uppvärmning drivs av en kombination av utsläpp av kraftfulla växthusgaser och förlusten av naturliga kolsänkor som skogar. Genom att minska beroendet av fossila bränslen, begränsa utsläppen från jordbruk och industri samt satsa på återbeskogning kan vi tillsammans dämpa den förstärkta växthuseffekten och skydda planetens klimat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online