Många grundämnen utgör tillsammans den atmosfär som upprätthåller livet på vår planet. Ett av de allra viktigaste är syre. Trots att syre är ett av de mest nödvändiga ämnena för livets processer är det dock inte det vanligaste grundämnet i atmosfären. Den rollen tillhör kvävet, som utgör hela 80 procent av luften vi andas.
Vår atmosfär är en blandning av kväve, syre, koldioxid och andra gaser samt ämnen som vattenånga. Kväve dominerar med 80 procent, medan syre fyller ut största delen av resten – nästan 20 procent. De återstående bråkdelarna av en procent består av koldioxid och andra spårgaser.
Atmosfären delas in i fem lager. Räknat från marken och uppåt är det troposfären, stratosfären, mesosfären, termosfären och exosfären. Ju högre upp man kommer, desto tunnare blir luften. Vi vistas nästan alltid i troposfären, som sträcker sig upp till cirka 11 kilometer över jordytan.
De knappt 20 procent syre som finns i atmosfären är det viktigaste för våra liv. Våra kroppar har utvecklats i en syrerik miljö och tar snabbt upp syret när vi andas in det. Via blodet transporteras syret sedan ut till varje del av kroppen, där det används i kroppens många livsuppehållande processer, exempelvis vid cellandningen som omvandlar näringsämnen till energi.
Syre är också den gas som ges till patienter på sjukhus och till personer som har andningssvårigheter. Rent syre går bra att andas in under korta perioder och av medicinska skäl, men eftersom människan utvecklats i en atmosfär där syret späds ut med andra gaser kan det vara skadligt att andas rent syre under längre tid.
Vatten, det livsnödvändiga och relativt vanliga ämnet på jorden, har syre som en av sina två huvudingredienser. Den andra är väte. Därför lyder vattnets kemiska formel H2O – två väteatomer per syreatom. Vatten förekommer i tre huvudformer: fast (is), flytande och gasformig (vattenånga). Oavsett form är den kemiska sammansättningen densamma, och vattnet består alltid av väte och syre.
Det är värt att skilja på syret som ingår i vattenmolekylen och det så kallade lösta syret som finns i sjöar och hav. Det lösta syret är avgörande för fiskar och andra vattenlevande organismer, men det är ett helt annat fenomen än det syre som binds kemiskt i själva vattenmolekylen.
Syret som naturligt förekommer i atmosfären finns som fria syrgasmolekyler och är inte bundet till några andra grundämnen. Vattenånga kommer däremot in i atmosfären när vatten värms upp och avdunstar. Även om vattenångan innehåller syre räknas detta inte till de knappt 20 procent syre som utgör atmosfären. Anledningen är att våra kroppar inte kan utnyttja syret som är kemiskt bundet i vattenmolekylen på samma sätt som det fria syret i luften – vi kan helt enkelt inte andas vattenånga för att få syre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online