Vatten är en livsviktig resurs som måste renas ordentligt innan den distribueras för mänsklig konsumtion. Ibland uppstår dock skum vid vattenreningsverk, vilket kan vara ett tecken på föroreningar i processen. Här förklarar vi vad som orsakar skumbildningen, vilka gränsvärden som gäller och hur problemet kan förebyggas.
Vatten behandlas på en kommunal anläggning innan det distribueras till städer och samhällen. Ibland samlas skum på bassängerna vid verket. Den vanligaste orsaken till detta skum är ytaktiva ämnen, så kallade tensider. Enligt handboken Water Treatment Plant Operations från Office of Water Programs ligger det sekundära maximigränsvärdet för skumbildande ämnen i dricksvatten på 0,5 mg/L.
Samma handbok anger att koncentrationer över 1,0 mg/L leder till fradga och kraftig skumbildning, vilket direkt förknippas med förorening av vattnet. Vid lägre nivåer, under 1,0 mg/L, uppstår inte nödvändigtvis synligt skum, men vattnet kan istället få en obehaglig smak – till exempel en fiskig, oljig eller parfymerad ton som upplevs störande för konsumenten.
De största källorna till tensider och andra skumbildande ämnen kommer från hushåll och industrier. Tvål, schampo och rengöringsmedel räknas alla som ytaktiva ämnen och bör därför aldrig hällas ut i avloppsledningar eller på marken. Avloppsledningarna leder nämligen direkt till vattenreningsverket, där ämnena kan störa reningsprocessen och bidra till skumbildningen. Genom att hantera kemikalier och rengöringsprodukter ansvarsfullt kan både hushåll och företag bidra till att hålla vattnet rent och minska belastningen på våra gemensamma vattenresurser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online