Cyanobakterier är blågröna bakterier som oftast uppvisar en sfärisk form. De kan ofta identifieras redan med blotta ögat, eftersom de tenderar att bilda symbioser med andra organismer och därmed skapar större kolonier. I ett mikroskop framstår dessa kolonier typiskt som kedjor av enskilda celler som sitter ihop.
Cyanobakterier är encelliga bakterier som utför fotosyntes, alltså omvandling av ljus till energi. De innehåller ett grönt pigment som kallas klorofyll, vilket gör fotosyntesen möjlig. Bakterierna spelar dessutom en viktig roll i kvävecykeln genom att omvandla kväve till organiska former som ammoniak och nitrat.
Växter som baljväxter utvecklar ofta ett symbiotiskt förhållande med cyanobakterier och lever på de organiska föreningar som bakterierna producerar. Cyanobakterier kan även ingå i symbios med svampar, vilket ger upphov till helt nya organismer: lavar.
Cyanobakterier kallas ibland ”blågröna alger” på grund av sin blågröna färgton, som är tydlig när man betraktar dem i mikroskop. De går dock också att se med blotta ögat, eftersom de klumpar ihop sig till stora kolonier. Dessa kolonier hittas vanligtvis i vatten, både i sötvatten och saltvatten. Leta efter en tunn, grönblå hinna – ofta kallad algmatta – som flyter på ytan av stillastående vatten. Hinnet består i själva verket av cyanobakteriekolonier som lever på vattnets yta.
Cyanobakterier är relativt lätta att identifiera under ett mikroskop. Det finns dock flera olika former, var och en med sina egna kännetecken. Coccogoneae är exempelvis sfäriska cyanobakterier, medan Hormogoneae är cyanobakterier med filament. När du studerar cyanobakterier i mikroskopet ska du leta efter trådar som består av flera enskilda, sfäriska celler – ungefär som en kedja. Det är sådana ansamlingar av Coccogoneae du ser. Håll också utkik efter celler som framstår som blågröna när ljuset från mikroskopet passerar genom dem; det hjälper dig att identifiera cyanobakterier snabbare.
Förutom kedjor av sfäriska celler förekommer cyanobakterier även i spiralform (Spirulina) samt som enskilda, bulbösa celler. Cyanobakterier saknar flageller – tunna utskott som ger celler rörlighet genom att driva dem framåt i vätskor. Även om de inte är självständigt rörliga kan cyanobakterier ändå uppvisa viss rörelse under mikroskopet, tack vare sin medfödda förmåga att glida över fuktiga ytor.
Ibland förlorar cyanobakterier sitt klorofyll och omvandlas till helt nya celler som kallas heterocyster. När detta händer tappar bakterierna både sin blågröna ton och förmågan att utföra fotosyntes, vilket gör dem betydligt svårare att identifiera i mikroskopet.
Kom också ihåg att vissa cyanobakterieblomningar kan bilda gifter (cyanotoxiner). Undvik därför direktkontakt med kraftigt färgat eller skummande vatten, särskilt under varma sommarmånader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online