Enligt Earth911.com kan det ta upp till en miljon år innan glasförpackningar bryts ned i naturen. Glas är dock en utmärkt kandidat för återvinning. Återvinningscykeln – tiden från sophämtning till butikshylla – kan vara så kort som en månad. Dessutom försämras inte glaset i kvalitet, hur många gånger det än återvinns.
Glasåtervinning ger omedelbara vinster när det gäller besparade resurser – inte bara råvaror som sand och kalksten utan även fossila bränslen. Det minskar därmed utsläppen av växthusgaser. Tack vare den relativt enkla processen, miljöfördelarna och de många saluförbara slutprodukterna har glasåtervinningen ökat i många länder.
Samla in glasförpackningar från uppsamlingsplatser, till exempel kärl vid privathem, flerbostadshus, skolor och företag. Transportera glaset till återvinningsanläggningen. Du kan även erbjuda konsumenter möjligheten att lämna in sitt återvinningsbara glas direkt på anläggningen.
Även om konsumenterna redan har gjort en viss sortering efter färg och typ bör du se till att behållarna sorteras maskinellt och visuellt till rena, oförorenade strömmar. Ta även bort föroreningar som inte består av glas. Metalllock kan till exempel avlägsnas med magneter.
Kör glasbehållarna genom en krossmaskin. Det krossade glaset kallas krossglas (cullet). Kvaliteten varierar beroende på hur noggrant den övergripande sorteringsprocessen har genomförts.
Smält krossglaset i en ugn som når upp till cirka 2700 grader. Vid den temperaturen brinner eventuella kvarvarande papperetiketter upp helt. En stor del av energibesparingen vid glasåtervinning beror på att krossglas smälter vid lägre temperatur än sand och andra råvaror som används för att tillverka helt nytt glas.
Forma det smälta krossglaset till önskade slutprodukter. Möjligheterna är många: flaskor, kakelplattor, industriella slipmedel, flussmedel för metallgjuterier, ersättning för eroderad strandsand samt ett vägbyggnadsmaterial som kallas Glassphalt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online