Luftföroreningar är ett av de allvarligaste miljöproblem världen står inför idag. Tätt befolkade städer drabbas hårdast, men föroreningar kan färdas långa sträckor med vinden och påverka även avlägsna områden. Koldioxid och andra växthusgaser har dessutom potential att påverka hela planeten genom global uppvärmning. Luftföroreningar delas vanligen upp i antropogena (mänskligt skapade) och naturliga källor.
Stationära källor omfattar koleldade kraftverk, fabriker, förbränningsanläggningar, raffinaderier och andra stora industriella anläggningar. Kol står för en stor del av världens elproduktion och är den enskilt största bidragsgivaren till stigande koldioxidnivåer.
Förbränning av kol producerar även svaveldioxid, som reagerar med vatten i atmosfären och bildar svavelsyra – en huvudorsak till surt regn. Utsläppen innehåller dessutom kvävedioxider, vilka bidrar till emfysem, bronkit och hjärtsjukdomar, samtidigt som de skadar ozonlagret och bidrar till marknära smog. Kol släpper också ut kvicksilver, kolmonoxid och andra farliga kemikalier i atmosfären.
Enligt en studie bidrar kraftverk till cirka 24 000 dödsfall per år i USA.
Mobila källor – främst bilar, men även flygplan, fartyg och andra fordon – utgör en annan stor källa till luftföroreningar. Nästan alla fordon drivs med bensin eller något annat fossilt bränsle.
De viktigaste föroreningarna från trafiken är koldioxid, kolmonoxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen (VOC) och partiklar. Kväveoxider är farliga i sig själva, men de reagerar också med flyktiga organiska ämnen och bildar ozon. I den övre atmosfären skyddar ozon mot skadlig strålning, men vid marknivå orsakar det andningsbesvär och minskar USA:s jordbruksproduktion med omkring 500 miljoner dollar per år.
Partiklar – mikroskopiskt små fasta partiklar som kan fastna i lungorna – förvärrar astma och ökar risken för lungcancer.
Plogning kan virvla upp enorma mängder damm i atmosfären, som bär med sig gödningsmedel och bekämpningsmedel. Kontrollerade bränningar för att röja jordbruksmark eller sköta skogar bidrar dessutom med koldioxid, kolmonoxid och partiklar.
Industriell djurhållning genererar också betydande utsläpp. Nötkreatur är en stor källa till metan, som är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid räknat per kilo. Storskaliga fjäderfäanläggningar är dessutom betydande utsläppare av kväveoxider.
Mikrobiell nedbrytning av avfall på soptippar producerar enorma mängder metan. Vissa moderna anläggningar fångar upp gasen och återvinner den som bränsle, men i de flesta fall släpps den bara ut i atmosfären.
Många moderna vapen – från kärnladdningar till raketer och stridsgaser – orsakar luftföroreningar oavsett om de används i fält eller endast testas i avlägsna områden. Militära fordon som stridsvagnar, stridsflygplan och örlogsfartyg förbränner dessutom stora mängder fossila bränslen och släpper ut koldioxid och andra föroreningar.
Hårspray, färg, fernissa och andra lösningsmedel i hemmet kan frigöra farliga kemikalier i luften. Klorfluorkarboner (CFC) har i stort sett fasats ut ur aerosoler sedan de förbjöds genom Montrealprotokollet på grund av sin roll i ozonnedbrytningen, men många produkter innehåller fortfarande andra giftiga ämnen eller växthusgaser.
Även naturen själv bidrar till luftföroreningar. Exempel är vindblåst damm från sparsamt bevuxna områden, metan från djur och mikrober, skogsbränder (kolmonoxid, koldioxid och partiklar), vulkanutbrott (svavel, aska och klor) samt radon som frigörs genom radioaktivt sönderfall i jordskorpan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online