Bullerföroreningar skiljer sig från andra typer av föroreningar på ett grundläggande sätt. När den väl uppstår omsluter den hela miljön och går inte att undvika. När bullret sedan upphör finns inga fysiska spår kvar av själva föroreningen – med ett viktigt undantag: de skador som lämnas hos människorna som utsatts för den. Buller upplevs varje dag, särskilt i storstäder, ändå funderar få människor på att ljud faktiskt kan vara en förorening.
Enligt amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) definieras bullerförorening som ett "oönskat eller störande ljud". Begreppet kan tillämpas på många av de ljud vi hört varje dag, men det som skiljer bullerföroreningar från vanliga irritationer är att de leder till både fysisk och psykisk stress.
När ljud är så höga, repetitiva eller störande att de påverkar vår livskvalitet i vardagen kan de klassificeras som bullerföroreningar. Några av de vanligaste källorna är trafikbuller från bilar, tåg och flygplan. I princip vilket besvärande ljud som helst kan räknas som buller – från en hund som skäller nonstop till extremt hög musik. De flesta städer och kommuner har lokala föreskrifter mot denna typ av störningar, men undantag görs ofta för nödvändiga verksamheter som sopbilar och gräsklippare under dagtid.
Bullerföroreningar kan uppstå var som helst, men är vanligast i storstäder och tätbefolkade områden där trafik, kollektivtrafik och flygplatser bidrar till en konstant ljudmiljö. På landsbygden kommer bullret främst från byggverksamhet, jordbruksmaskiner, transporter och trädgårdsredskap. Även vindkraftverk och motorsportevenemang kan utgöra betydande bullerkällor på landsbygden.
Bullerföroreningar kan orsaka stress, sömnstörningar, sjukdom och hörselskador. NIHS, eller "bullerinducerad hörselnedsättning", är en av de vanligaste formerna av bullerrelaterade hälsoskador. De allvarligaste fallen orsakas av frekvent, konstant eller kraftig exponering för höga ljudnivåer – exempelvis arbete i bullriga miljöer utan skydd. Vissa personer använder därför hörselskydd som öronproppar eller hörselkåpor när de regelbundet vistas i bullriga miljöer.
Forskning visar dessutom att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och försämrad koncentrationsförmåga, särskilt hos barn. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att ljudnivån i sovrummet hålls under cirka 30–40 dB under natten för att skydda sömnkvaliteten.
Att förebygga bullerföroreningar är svårt eftersom bullret kommer och går snabbt och knappt lämnar några mätbara spår. Mätning kompliceras ytterligare av att ljud endast kan bedömas individuellt – flera ljudkällor i kombination ger en helt annan upplevelse än varje ljud för sig. Det är därför extremt svårt att avgöra exakt hur mycket buller som är för mycket.
Du kan dock göra skillnad genom att sätta dig in i dina lokala bullerföreskrifter och lära dig vilka ljudnivåer som anses säkra i ditt samhälle. Praktiska åtgärder som ljudisolering av fönster och väggar, användning av hörselskydd vid höga ljudnivåer och hänsyn till grannar – exempelvis genom att undvika högljudda aktiviteter sent på kvällen – bidrar alla till en lugnare och friskare miljö för alla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online