När människor hör ordet "organiskt" tänker de sig ofta något som är motsatsen till förorening. Faktum är dock att många ämnen med organiskt ursprung är giftiga. Petroleum bildas exempelvis av uråldriga alger, men avger både bensen och toluen – två föroreningar med skadliga effekter på både miljö och hälsa. Listan över andra organiska föroreningar är lång. Den goda nyheten är att många av dessa föroreningar kan omvandlas till ofarliga material genom biologiska processer, så kallad bioremediering.
USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) beskriver bioremediering som "en behandlingsteknik som använder biologisk aktivitet för att minska koncentrationen och/eller toxiciteten hos ett förorenande ämne". Processen kallas även biotransformation eller biologisk nedbrytning. Bakterier spelar en central roll i denna process, eftersom de kan bryta ner giftiga organiska föreningar på molekylär nivå. Detta utgör ett betydligt smidigare alternativ till att frakta bort kontaminerad jord för dyra processer som förbränning och vitrifiering – eller till att låsa in föreningarna i fasta material.
Jord som är förorenad av giftiga organiska föreningar kan saneras genom att föroreningarna bryts ner med hjälp av endofytiska eller rhizosfäriska bakterier. Endofytiska bakterier är icke-patogena bakterier som lever inuti växter, medan rhizosfäriska bakterier samexisterar med växter kring rotsystemet. De endofytiska bakterierna tar upp föreningar i växtvävnaden och utför biologisk nedbrytning av vissa ämnen, medan de rhizosfäriska kommer i direkt kontakt med föroreningarna i jorden. Obehandlad jord nära växtrötter innehåller dessutom mer än 300 gånger fler bakterier än jord utan växtrötter.
Experiment med endofytisk nedbrytning har lett fram till två mycket lovande metoder för marksanering. I den ena metoden använder forskare ett hybridpopplarträd – Populus deltoides × Populus nigra – som innehåller en metylotrof endofytisk bakterie. Denna har visat sig effektiv mot flyktiga organiska föreningar, som bensen och toluen, samt mot rester av sprängämnen. Den andra metoden innebär att man inokulerar ärtväxter med Pseudomonas-bakterier. Dessa behandlade växter lyckades bryta ner klorerade organiska herbicider.
Petroleum och stenkolstära genererar naftalen, en giftig organisk förening som även finns i mottkulor. Naftalen skadar växtrötter, men experiment där Pseudomonas-bakterier tillsatts gräsens rhizosfäriska ekosystem visar att bakterierna trivs i den miljön och verkar skydda rötterna från naftalens skadeverkningar. Den fleråriga baljväxten getsruta (Galega officinalis) har också visat sig effektiv vid biologisk nedbrytning av BTEX och andra föreningar som lämnats efter olja och bensin, tack vare den rhizosfäriska aktiviteten hos bakterier och svampar.
Tillsammans visar dessa forskningsresultat att naturbaserade lösningar kan spela en viktig roll i framtidens marksanering – ofta till lägre kostnad och med mindre miljöpåverkan än traditionella metoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online