Batterier och driftdon är viktiga komponenter i elektronisk utrustning, men de innehåller kvicksilver eller andra tungmetaller som kan utgöra en allvarlig hälsorisk om de kasseras tillsammans med hushållssoporna. För att skydda både människor och miljö har delstatliga och federala lagar i USA därför infört tydliga krav på återvinning av batterier och driftdon.
Enligt Toxic Substance Control Act får de flesta driftdon som innehåller giftiga polyklorerade bifenyler (PCB) kastas bort, förutsatt att de inte läcker. Läckande driftdon eller sådana som är kontaminerade med PCB måste dock återvinnas.
Comprehensive Environmental Response, Compensation, and Liability Act (CERCLA) innebär att deponering av så få som 16 driftdon på en soptipp kan klassas som ett Superfund-ansvar. Detta kan i sin tur leda till kostsam sanering som beslutas av EPA, den amerikanska miljöskyddsmyndigheten.
Dessutom föreskriver Transportdepartementets regelverk att driftdon som skickas för återvinning ska packas i fat och märkas korrekt som farligt avfall.
Mercury-Containing and Rechargeable Battery Management Act fastställer standarder för hur tillverkare ska märka sina batterier, vilket gör det lättare för konsumenter att återvinna dem på rätt sätt. Universal Waste Rule förbjuder samtidigt att blybatterier och nickel-kadmium-batterier kasseras som vanligt avfall.
Alla amerikanska delstater har lagar som kräver korrekt hantering och återlämning av bilbatterier. Flera delstater har dessutom lagstiftning som kräver återvinning av olika typer av blybatterier och nickel-kadmium-batterier. Kalifornien och staden New York går ännu längre och kräver att alla laddningsbara batterier återvinns.
Genom att följa dessa lagar och lämna in gamla batterier och driftdon till godkända insamlingspunkter kan konsumenter bidra till att farliga metaller hålls borta från deponier och från miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online