I konventionella avloppssystem med slamavskiljare filtreras avloppsvattnet naturligt genom jordlagren innan det når grundvattnet, fritt från sjukdomsframkallande mikroorganismer. Men ligger grundvattnet för nära markytan hinner inte reningen ske ordentligt, och patogener kan då förorena dricksvattnet. Med rätt utformade avloppslösningar går risken för förorening att minska – eller helt eliminera.
Avloppssystem återvinner hushållens avloppsvatten genom att rena det och låta det sippra tillbaka till jorden och det omgivande grundvattnet. På så sätt tas mänskligt avfall om hand på ett säkert och nyttigt sätt, samtidigt som näringsämnen och vatten återförs till naturen. Metoden är dock bara effektiv om grundvattnet – som ofta används som dricksvatten och för bevattning – ligger tillräckligt djupt under markytan för att ge reningen tillräcklig tid att verka.
Om avloppssystemet byggs för nära grundvattnet hinner inte de skadliga bakterierna och organismerna i avfallet brytas ner av markens naturliga aeroba och anaeroba bakterier. En ofullständig rening gör att patogener kan ta sig ner till grundvattnet och göra det farligt för både människor och djur. Därför är avståndet mellan avloppsanläggningens nivå och grundvattnets högsta nivå en avgörande faktor vid planeringen.
För att undvika förorening av grundvattnet bör grundvattennivån alltid undersökas först, varefter ett lämpligt avloppssystem väljs. Ett alternativ är ett så kallat högfiltersystem, där infiltrationsytan placeras i en upphöjd bank ovanför marknivån. Ett annat är att komplettera ett traditionellt avloppssystem med extra torv- eller sandfilter som ger ytterligare reningssteg. När grundvattnet ligger mycket nära ytan kan även komposttoaletter eller förbränningstoaletter vara bra lösningar. En förbränningstoalett bränner helt enkelt avfallet och omvandlar det till sterilt aska, vilket helt eliminerar risken för läckage till grundvattnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online