
Den globala uppvärmningen påverkar cellandningen eftersom temperaturen har en direkt inverkan på hastigheten hos kemiska reaktioner. Cellandning är den process genom vilken levande celler omvandlar kemisk energi som lagras i sockerarter till användbar energi. Processen drivs av Krebs-cykeln (citronsyracykeln) – en serie enzymatiska reaktioner i cellerna som utnyttjar syre. När temperaturen stiger ökar reaktionshastigheten, men bara tills värmen börjar denaturera (bryta ner) enzymerna. Då saktar reaktionerna in och slutar till slut helt.
Cellandningen utförs av en rad enzymer (kemiskt aktiva proteiner) som omvandlar glukos (C6H12O6) till koldioxid, vatten och energi. Dessa enzymer är komplexa molekyler, och för mycket värme gör att de faller sönder (denatureras), vilket minskar och till slut stoppar deras metaboliska funktion.
Under optimala förhållanden (för människan cirka 37 grader Celsius) är koncentrationen av glukos, enzymer, syre och vatten idealisk för maximal effektivitet.
Levande organismer har utvecklats under miljontals år för att överleva under specifika miljöförhållanden. Om dessa förhållanden (temperatur, tillgång till föda med mera) förändras för drastiskt dör organismen.
Om en hel art inte kan anpassa sig till ett varmare klimat eller andra förändrade förhållanden kan arten utrotas, vilket i sin tur påverkar andra organismer som livnär sig på arten eller interagerar med den på andra sätt (som byten, parasiter, symbionter med flera).
Den globala uppvärmningen kommer att påverka olika organismer på olika sätt. För organismer som redan lever i miljöer i den kallare änden av sitt toleransområde kan uppvärmningen leda till ökande bestånd och spridning av arten till områden som tidigare var för kalla.
Vissa områden kan få längre växtsäsonger och ökad biologisk mångfald, medan andra områden kan drabbas av ökenspridning när det blir för hett för många organismer att överleva.
Homeostas är förmågan hos levande organismer att upprätthålla en stabil inre miljö trots variationer i den yttre miljön. Denna förmåga att bibehålla de förhållanden som krävs för livet har gjort det möjligt för organismer att bebo extrema miljöer, från den intensiva hettan vid svavelkällor på havsbotten till den bittra kölden i Antarktis.
Det som dock inte är känt är vilka organismer som kommer att överleva om den globala uppvärmningen sker snabbare än vad organismerna hinner anpassa sig.
Konsekvenserna av den globala uppvärmningen kommer att fördelas ojämnt mellan alla arter på jorden. Vissa länder kan dra nytta av ökad livsmedelsproduktion eller minskade uppvärmningskostnader, medan andra länder riskerar översvämningar, ökenspridning samt spridning av skadedjur och sjukdomar. För varje art beror organismens effektivitet på effektiviteten i cellandningen, som är känslig för temperaturförändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online